En skakande berättelse från vården i Västernorrland avslöjade vilket djup krisen har nått. Men krisen finns i hela landet.
SVT Västernorrland berättade om mardrömmen som hände en kvinna som drabbades av kraftiga blödningar efter en medicinsk abort och som i sitt utsatta tillstånd tvingades att i 10 timmar åka taxi 30 mil från det ena sjukhuset till nästa för att få vård. Det är en av konsekvenserna av sjukvårdens nedmontering i Sollefteå, som inte bara innebär stängning av förlossningen utan även av akutkirurgin. I Örnsköldsvik har nu belastningen på förlossningen blivit så tung att födande kvinnor från Sollefteå inte längre ska hänvisas dit.
Men även om vårdkrisen kanske är värst i just Västernorrland efter år av neddragningar finns den i hela landet. Under början av 2017 har överbeläggningar på sjukhusen ökat i hela landet, enligt en sammanställning av SVT: ”Genomsnittet för hela riket har det senaste året ökat från tre till fyra patienters överbeläggning per 100 tillgängliga vårdplatser, vilket innebär en ökad överbeläggning med över 25 procent. Det innebär alltså lite förenklat att det nu i snitt finns 104 patienter för varje 100 lediga sängar. De regionala skillnaderna är stora, och på vissa håll är ökningen än mer stadig och dramatisk” (SVT nyheterna den 8 maj).
Det är mycket vanligt med utlokalisering, det vill säga att patienter vårdas på andra avdelningar än den specialitet som de egentligen tillhör. Undersökningar från Socialstyrelsen har visat att detta innebär en dubbelt så hög risk för vårdskador. Under 2016 har också antalet vårdskador ökat igen efter att ha minskat tidigare år. Även om problemen finns i hela landet är vissa områden särskilt utsatta.
I Västernorrland är överbeläggningar nästan tio procent och på Nya Karolinska Solna är det framförallt barnsjukvården som drabbas. En tredjedel av alla vårdplatser är stängda och nästan var tionde planerad barnoperation har ställts in med kort varsel i år.
I en ny rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO, Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet) av Per Molander, fastslås än en gång att införandet av marknadsmässig drift av vården med upphandlingar, Lagen om valfrihet (LOV) och fragmentering av vård genom vårdval har lett till att det finns en ”tendens till koncentration av mindre vårdkrävande patienter hos de privata vårdgivarna, vilket med gällande ersättningssystem kan innebära en felaktig tilldelning av resurser. Vårdvalet har också haft negativa effekter i form av ökad förskrivning av antibiotika och har i viss utsträckning också lett till fler och längre sjukskrivningar. Avregleringen av apoteksmarknaden har lett till ett ökat utbud, men koncentrerat till tätbefolkade områden” (Molander, 2017). Med andra ord är det den friskaste och mest resursstarka delen av befolkningen i städerna som har fått ett utökat utbud av vård.
Mest extrem är denna utveckling i Stockholms län där den borgerliga alliansen styr sedan tio år tillbaka. Här finns Sveriges dyraste sjukvård med 34 olika vårdval. Svaret från Alliansen är ännu mer vårdval med specialiserad reumatologi och geriatrik som förbereds i år.
Det finns dock vinnare i vårdkrisen. Nätbaserade ”mottagningar” som Kry och Min Doktor har de senaste åren etablerat sig på marknaden. Bakom dem står flera riskkapitalbolag. Dessa webbtjänster där man får en konsultation med läkare digitalt via mobil eller dator kostar lika mycket som ett vanligt läkarbesök och företagen debiterar landstingen precis som en fysisk vårdcentral. Samtidigt sparar tjänsterna in kostnader för mottagningsrum, dyr utrustning o s v. Företaget Min Doktor som har en bas i Jönköpings län kan dessutom debitera övriga landsting för utomlänsvård om patienten kommer från annat län. Den offentliga sektorn dräneras på så sätt ännu mer för enkla korta läkarbesök medan resurserna för långvarigt sjuka med komplexa behov stryps åt.
Rättvisepartiet Socialisterna kräver:
- Skrota LOV – stoppa privatiseringarna och vårdens marknadsanpassning. Behoven ska styra.
- Inga vinster i välfärden. Vård, skola och omsorg ska drivas i offentlig regi under demokratiskt styre av anställda och brukare.
16 500 namn till stöd för BB-ockupationen
Malin Bruse, BB-ockupant och mamma:
– Vi skulle lämna över alla namnunderskrifter till Gabriel Wikström [folkhälso- och sjukvårdsminister] men han är nu sjukskriven i två veckor. Vi blev erbjudna att lämna underskrifterna till en pressekreterare istället, men vi avböjde. Vi väntar tills han är tillbaka och samlar in ännu mer namn under tiden. Just nu har vi drygt 16 500 namn. ■
