Fortsatt gruvstrid i Kallak – stoppa provborrningarna

2013-08-07 11:00:52




Under sommaren har striden om Kallak, 5 mil väster om Jokkmokk, börjat på allvar. Bolaget Jokkmokk Iron Mines, dotterbolag till brittiska Beowulf Mining, har tidigare fått tillstånd för provbrytning där. 
Planerna har varit att bryta 2 000 ton malm för transport till och bearbetning i Finland, ett steg som behövs för att få reda på mer om malmen. Det kan senare leda till att gruvbrytning inleds på riktigt.

Brytningen har planerats i några år, och motståndet har funnits hela tiden.  
Ett läger med protesterande aktivister har bildats, och polisen har varit på plats vid flera tillfällen och försökt få bort de som blockerat maskiner och vägar.
 
Häromveckan meddelade bolaget att de skjuter provbrytningen framåt till hösten, men än är aktivisterna på plats.
Förespråkarna för brytningen har menat att en gruva skulle innebära nya arbetstillfällen i kommunen, men motståndarna har pekat på de effekter en brytning skulle ha på rennäring och turism.
 Ett annat argument har varit att en gruva också innebär dammar med giftigt lakvatten, och vid ett dammhaveri skulle stora områden påverkas. Skulle kraftverksdammar i Luleälven brista skulle även det kunna leda till att giftigt gruvvatten kommer ut i älven.
Det är inte oväntat att flera lokala politiker och delar av befolkningen i kommunen ställer sig positiva till planerna på gruvbrytning. 
Jokkmokks kommun är liksom många andra Norrbottenskommuner i ett bekymmersamt läge med minskande och åldrande befolkning. Förhoppningar om att den utvecklingen ska hindras med en gruva är dock klart skakiga. 
Det är först de senaste årens ökade efterfrågan på råvaror som gjort att malmpriserna ökat så pass mycket att även tidigare kända fyndigheter bedömts som intressanta för brytning. 

Bolagen har mycket fördelaktiga villkor, bland annat en mineralersättning på ynka 0,5 promille av värdet på mineralen de bryter. Ofta landar också stora delar av kostnaderna för såväl nödvändig infrastruktur och efterarbete på samhället. Inflyttning till gruvkommunerna är inte heller given eftersom många veckopendlar till andra kommuner med gruvor. 
Det senaste halvårets turbulens kring krisande Northland Resources med gruva i Pajala kommun visar också på stora osäkerheter kring de extremt stora och resurskrävande projekt som gruvorna är. 
Exempel på både risker och faktiska haverier beskrivs närmare i Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida av Arne Müller, se recension i förra veckans Offensiv # 1060.  

På längre sikt kan stora naturvärden hotas. Rennäringen försvåras, och turismen i området kan påverkas negativt. Så både ekonomiskt och ekologiskt är gruvbrytning i Kallak ett högriskprojekt. 
Även detta är alltså ett exempel på hur marknadskrafterna inte kan släppas fria, utan samhället måste ha ett avgörande inflytande över gruvbrytningen. Just nu är det viktigt att aktivisterna på plats kan förhindra provbytningen.

Robert Lundqvist