Fortsatt panik hos Riksbanken – Ny räntesänkning idag

2015-03-18 16:32:37




Dagens besked att Riksbanken sänker styrräntan ännu mer betecknas som en “bomb” och en “panikåtgärd” av ekonomer och affärstidningar. Uppenbart är att den svenska kapitalismen, och särskilt exportindustrin, begärt sänkningen.

Effekten blev direkt att kronans värde föll, vilket gynnar exportindustrin, som den senaste tiden oroats av att kronan förstärkts gentemot euron. Den Europeiska Centralbanken, ECB, inledde sina kvantitativa lättnader (stödköp av statspapper) den 9 mars, vilket sänkt eurons värde. Nu steg kronan till 9,32 efter att ha varit nere på 9,15 tidigare i veckan. Exportindustrins oro späddes naturligtvis på efter förra veckans många stora varsel om nedläggningar och avskedanden.
Den andra vinnaren av dagens besked var aktiebörsen, som ökade med en procent på 15 minuter. “Glödhet börs”, rapporterade Dagens Industri.
Det överraskande beskedet kom vid 14-tiden på onsdagen. Minusräntan, som infördes i oktobermed -0,1 procent sänktes nu ytterligare till -0,25 procent. Denna ränta ska ligga fast till åtminstone andra halvåret 2016.
Riksbanken utökar också de tidigare beslutade stödköpen av statsobligationer med 30 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med beslutet i februari. Att beslutet togs på ett ordinarie möte och inte ett räntemöte understryker brådskan hos Riksbankens ledning.
Det uttalade syftet är att “göra penningpolitiken ännu mer expansiv”, skriver banken i ett pressmeddelande.
Riksbanken agerar för att sänka kronan för att minska risken för deflation (fallande priser). Om kronans värde sjunker blir importade varor dyrare och inflaitonen stiger. Riksbankens rädsla för deflation, som delas av t ex ECB, beror på att deflation kan utvecklas till en längre period av depression i ekonomin, där investeringar, konsumtion och vinster sjunker, medan arbetslösheten ökar.
Riksbanken har därmed fortsatt den svenska kaptalismens del av det ränte- och valutkrig som pågår världen över. Olika länders regeringar och centralbanker försöker vinna fördelar gentemot andra. Riksbanken förklarade också på dagens presskonferens att fler årgärder kan komma, t ex stöd till banker som lånar ut till företag.
Ekonomer världen över har problem att förklara vad den negativa räntan har för effekt:
”Man får ställa sig på huvudet för att förstå vad negativa räntor innebär”, kommenterade Robert Bergqvist, chefekonom vid SEB till Svenska Dagbladet efter belsutet i februari. Efter dagens besked sa han: “Återigen är det ett historiskt beslut av Riksbanken. Vi rör oss i okänd terräng. Det jag är rädd för är att man tar i för mycket just nu för att få upp inflationen när den kanske styrs av krafter utanför Riksbankens kontroll.”
Tor Borg, chefekonom på SBAB, komenterade till Aftonbladet: “Jag hade inte väntat mig det. För min del signalerar det någon sorts panik.”
Kvantitativa lättnader har använts i stor skala av centralbankerna i USA, Storbritannien och Japan de senaste åren. Tusentals miljader dollar, pund och yen har “producerats” för att köpa statspapper och andra skuldsedlar. Förhoppningarna att detta skulle leda till en allmän stimulans av ekonomin har dock inte infriats. Den mest uppenbara effekten har varit en stor uppgång på aktiebörserna samt en känsla hos banker och spekulanter att de alltid kommer räddas av staten.
Även i Sverige har först nollräntan och sedan minusräntan lett till en stor börsuppgång, med en tredjedel sedan i höstas och nya rekordnivåer. Dagens besked från Riksbanken förstärker bilden av staten som en gratisbankomat för banker och storföretag. När det inte finns pengar till verkliga behov i samhället finns det alltid till finansvärlden.
Sveriges möjligheter att stå upp mot ECB och EU i ett krig om räntor och valutor är också besgränsade. Även med upptrappade metoder från Riksbanken kan eventuella vinster bara bli kortvariga.
Istället kommer bostads- och andra lånebubblor att blåsas upp ytterligare. Desperationen hos riksbankschef Ingves grundas i en osäkerhet som kommer att öka efter dagens besked.