foto: Natalia Medina
Flyktingungdomarnas beslutsamma kamp fortsätter.
Ung i Sveriges sittstrejk inleddes söndag den 6 augusti och har pågått i snart fyra veckor. ”Vi fortsätter tills vi har vunnit”, upprepade talespersonen Fatemeh Khavari fler gånger under den gångna helgen.
Kampmoralen är fortsatt hög, men det behövs ett fortsatt och ökat tryck på politiker och Migrationsverket för att driva igenom kraven om stopp för utvisningar och amnesti.
Hundratals ensamkommande flyktingar med rötter i Afghanistan samlas på daglig basis på Medborgarplatsen i Stockholm. Detta trots att polisen i förra veckan deklarerade att de tar bort sin bevakning på nätterna. Troligast kommer detta efter order uppifrån, som ett försök att få slut på protesten.
Solidariteten är fortsatt stark. Många kommer med mat, dryck, täcken och regnskydd. Och de unga flyktingarna delar frikostigt med sig till behövande. Som mest har 1 000 matportioner delats ut.
De flesta som deltar i sittstrejken går i skola och har organiserat sittstrejker i korridorer och klassrum. Detta behöver spridas vidare, med information både om de utvisningshot som finns mot klasskamrater och om protesterna för att stoppa det.
Runt om i Sverige fortsätter också stödmanifestationer, exempelvis varje helg i Malmö. De rasister som har uppmanat till hatiska motsamlingar har hittills varit mångdubbelt färre än alla som stöder strejken.
Trots flera uppmaningar har Vänsterpartiet inte tagit upp frågan om flyktingamnesti i förhandlingarna med regeringen om budgeten. Det var just ett sådant agerande från den gången främst Miljöpartiet som tvingade S-regeringen att besluta om amnesti för över 18 000 flyktingar år 2005. Istället har Vänsterpartiet begärt en särskild debatt i riksdagen, men det finns inget datum eller ens ett klartecken att det blir en debatt. Om ett datum sätts behövs en stor mobilisering utanför riksdagen.
Fackligt aktiva och de vänsterpartister som deltar i och stödjer sittstrejken behöver fortsätta att ställa krav på V. Att agera i denna fråga, mot regeringens vilja, skulle spela stor roll i kampen, men även öka stödet för V.
I 32 av Afghanistans provinser råder ”inre väpnad konflikt”, konstaterade Migrationsverket i sin nya bedömning av läget, tisdag den 29 augusti. Som helhet beskrivs läget som ”ett eskalerande dödläge där konfliktaktivitet och stridigheter intensifieras”, bland annat genom att talibanerna tar över distriktscentra.
Den nya bedömningens slutsats är att utvisningar kan fortsätta. Argumenten är absurda. Bland annat säger verkets rättschef Fredrik Beijer att ”konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet” – ett kriterium som aldrig kan uppfyllas i något land.
Genom att säga att två provinser inte har väpnad konflikt kan Migrationsverket uppmana de som tvångsutvisas att bli internflyktingar inom landet.
Verket säger också att asylrätten för den som kommer från en stad ska prövas mot säkerheten i denna stad. Men de flesta som deltar i sittstrejken tillhör folkgruppen hazarer, som förföljs i alla delar av Afghanistan. Deras föräldrar har oftast tvingats fly till Iran, där dessa unga vuxit upp. Deras säkerhet prövas då inte mot någon särskild stad eller provins. Så fort de fyllt 18 år räknas de som vuxna – och uppmanas bli internflyktingar: ”Internflykt för personer som saknar nätverk kan vara relevant och rimligt framför allt till städerna Kabul, Herat eller Mazar-e-Sharif”.
Som rapporter från de som hittills har utvisats bekräftar är det direkt livshotande att vara utan kontakter och stöd.
Protester och krav på asyl har gett en del resultat. Men Migrationsverket visar inte rätt statistik när de säger att 83 procent av de ensamkommande fått uppehållstillstånd. De som har fyllt 18 år eller fått sin ålder uppräknad ingår nämligen inte. För alla afghaner är siffran 47 procent.
Att utvisningen av Qasim stoppades, tisdag den 22 augusti, visar vägen. Trycket från sittstrejken och de som samlats för blockad vid förvaret i Märsta blev avgörande för att förvaltningsdomstolen skulle stoppa utvisningen tills vidare.
Men polisen fortsätter att jaga papperslösa. Fredag den 25 augusti kom en styrka på 30 gränspoliser till Svenska kyrkans sommarläger i Skåne. Flera utvisningshotade barnfamiljer greps. Utvisning till krig och terror hotar, allt för att uppfylla regeringens krav om ”effektivare utvisningar”. Även de rättsvidriga åldersbedömningarna fortsätter. En ”bedömd” 18-årsdag är idag ett av de allvarligaste hoten mot en stor grupp unga i Sverige. Även den som inte utvisas direkt förlorar boende och rätt till svenskundervisning, om inte kommunen beslutar annat.
Det är ingen tvekan om att de som vill genomföra massutvisningar idag bidar sin tid, liksom även de våldsamma rasisterna. Denna kamp är därför viktig för alla som vill ha en kursändring från dagens orättvisa högerpolitik.
Sittstrejken och Ung i Sverige har skakat om genom sin kampvilja och solidaritet. Nu behövs det fortsatt stöd till kampen, från fack, nätverk, elever, studenter och alla som försvarar solidaritet. Det är ett test på alla, i synnerhet vänstern och Vänsterpartiet, att sätta tryck bakom orden. ■
Amnesti nu – stöd de afghanska ungdomarnas kamp
Sittstrejken som Ung i Sverige organiserar behöver allt stöd. Rött Forum samlar till torgmöte med fackliga aktivister, elever i skolorna, socialister och antirasister. Detta för att uppmana fler att gå till strejken och ge sitt stöd, att ta stöduttalanden i sina fackföreningar och arbetsplatser, organisera stödstrejker på sina skolor, pressa sina partiledningar att sätta hårt mot hårt i denna helt avgörande fråga. Efter torgmötet kommer vi gemensamt att gå till strejken för att dela ut Rött Forums stöduttalande.
När: Fredag den 1 september kl 16:30-17:15.
Var: Medborgarplatsen, Stockholm
