Framgångsrik hyreskamp i Berlin

Den Berlinbaserade kampanjen har vunnit frysta hyror, men fortsätter nu för att vinna kravet på förstatligande av bostadsbolagen (Foto: Fraktion DIE LINKE. im Bundestag / Flickr CC).

av Lucy Redler, Sozialistische Alternative, CWI Tyskland // Artikel i Offensiv

Debatter om behovet av att förstatliga bostadsbolagen har pågått i månader i Berlin och hela Tyskland. Diskussionen initierades av den Berlinbaserade kampanjen Expropriera Deutsche Wohnen & Co., som Sozialistische Alternative (SAV, CWI Tyskland) stödjer. Som ett resultat av detta har delstatsparlamentet röstat för att införa frysta hyror.

Kampanjen lanserades för att kräva att en folkomröstning hålls om förstatligande och demokratisk kontroll av de privata bostadsbolag, som äger över 3 000 fastigheter i Berlin. Detta radikala krav fick brett stöd: Hälften av Berlins invånare håller med om förslaget som ett sätt att stoppa de skyhöga hyrorna i Tysklands större städer. I Berlin steg hyrorna för nya hyresrätter med 75 procent mellan 2008 och 2018. 
40 000 demonstrerade i april 2019 mot #Mietenwahnsinn (hyresgalenskapen). Detta pressade partierna i Berlins delstatsparlament att reagera både på själva rörelsen och det tydliga offentliga stödet för förstatligande. Från början föreslog Socialdemokraterna (SPD) i Berlin frysta hyror i ett försök att ta vinden ur seglen för kampanjen ”Expropriera Deutsche Wohnen & Co.”, men de pressades till att gå längre än vad de ville när kampanjen och Die Linke (Vänsterpartiet) manade till en kombination av frysta hyror och förstatliganden. Nu kommer en koalition bestående av SPD, De Gröna och Die Linke att rösta för lagförslaget om frysta hyror.

1,5 miljoner hushåll som bor i Berlins lägenheter byggda innan 2014 kommer att gynnas av frysta hyror de kommande fem åren. När lägenheter hyrs ut till en ny hyresgäst kan hyran inte vara högre än vad den var innan; även om den hyra som är lägre än 5 euro per kvadratmeter tillåts stiga till det. Maxhyran är satt till mellan 6,45 och 9,80 euro per kvadratmeter beroende på byggnadens ålder och kvalitet. Slutligen har nuvarande hyresgäster en laglig rätt till sänkta hyror om de i sitt nuvarande avtal betalar 20 procent högre än maxhyran för nya hyresgäster.
Berlins delstatsregering uppskattar att 300 000 hyresgäster kommer att bli berättigade till lägre hyra. Lagförslaget kommer till en början bara att gälla i fem år och delar av den kan fortfarande upphävas av rätten. 

Detaljerna om frysta hyror har varit föremål för en mycket kontroversiell debatt i många veckor. Det ursprungliga förslaget från det Die Linke-ledda Bostadsministeriet som läcktes i början av diskussionen var mycket mer radikalt än den nuvarande motionen. Det urvattnades efter starkt tryck från koalitionspartnerna, borgerliga media och fastighetsindustrin. 
En fullständig bedömning om hur långt denna utmaning mot bostadsbolagens äganderätt av den nuvarande hyresfrysningen kan bara göras när det står klart hur många som kommer att gynnas ekonomiskt av hyressänkningarna. Självklart kommer hyresvärdarna ta fram alla möjliga strategier för att kringgå motionen. Företagen har många sätt att kringgå motionen för att bevara sina vinster genom att omvandla hyreslägenheternas ägandeform, minska underhållskostnaderna och hitta kreativa sätt att ta mer i betalt för diverse tjänster.
Dock är resultatet odiskutabelt en viktig framgång för hyresgäströrelsen som inte hade varit möjlig utan protesterna och det politiska trycket från debatten om förstatligande. Detta har också lämnat SPD oförmögna till att ta bort klausulen om hyressänkningar från motionen.
De frysta hyrorna ska inte förväxlas med de federala hyreskontrollsåtgärder som infördes 2015 och som knappt hade någon effekt. Då införde förbundsregeringen en hyreskontroll som låtsades göra något åt de ökande hyrorna. I verkligheten kunde fastighetsbolagen fortsätta att höja sina hyror i princip ohindrat. 

De frysta hyrorna kan bli en viktig signal för resten av Tyskland och internationellt. Det borde användas som ett steg på vägen i kampen för lagar om striktare hyresfrysningar och hyressänkningar.
Men det kommer inte att lösa de grundläggande problemen på en bostadsmarknad som domineras av privata företag. Det är nödvändigt att fortsätta kampanja energiskt för förstatligande av bostadsbolagen och för bygget av ett stort antal prisvärda lägenheter av statligt ägda bostadsbolag.
SPD:s planer på att avleda rörelsen kommer inte att fungera. Enligt en opinionsundersökning i slutet av oktober stödjer 46 procent av berlinarna förstatligande, medan 46,1 procent är emot det.
Rörelsens huvudkrav de senaste veckorna har varit ”frys först, sedan expropriera”. I första stadiet av förstatligandekampanjen har över 70 000 signaturer samlats in. Kampanjen väntar nu på ett domstolsbeslut som ska ge kampanjen grönt ljus för att gå vidare med en folkomröstningskampanj.
Enligt Berlins regler angående folkomröstning måste 170 000 signaturer samlas in och sedan i själva folkomröstningen måste över 600 000 rösta för ett förstatligande för att det ska gå igenom. Detta innebär nu att fler hyresgästinitiativ måste organiseras för att ta rörelsen vidare.

Under kapitalismen kommer företagen alltid att hitta ett sätt att kringgå lagar för att öka sina profiter så länge de fortfarande äger lägenheterna. Samma gäller för hur de privatägda fabrikerna kringgår miljöskyddslagar. Förstatligandet av de största bostadsbolagen skulle vara ett enormt steg i att sänka hyrorna. Det skulle också vara uppmuntrande att resa frågan om ägande även inom andra områden. 
Förstatligandekravet är en attack mot äganderelationerna i samhället, och därmed kapitalismen självt. Den härskande klassen förstår detta. De är rädda för att kravet används inom andra områden. Det är just därför kravet på förstatligande av fastighetsbolagen skapar ett sånt tryck. SAV kommer fortsätta att energiskt kampanja för detta krav.

Utan rörelsen de senaste åren och kampanjen Expropriera Deutsche Wohnen & Co. skulle det inte vara någon hyresfrysning. Debatten om förstatligande av de stora bostadsbolagen de senaste månaderna visar hur en liten kampanjgrupp kan fånga den rådande stämningen hos befolkningen och utveckla den till aktiviteter för radikala krav samt uppnå betydande eftergifter.
Die Linke stödde kampanjen för frysta hyror och förstatligande av fastighetsbolagen. Till och med facket ver.dis förbundskongress röstade för att stödja kravet på förstatligande. I veckor diskuterades förstatligande i tv-program där bostadsmaffian vildsint attackerade idéen och anklagade Die Linke för att ”sätta Berlin i lågor” genom att försöka återinföra en planerad ekonomi.
Detta var och är en stor möjlighet för socialister att ta upp nödvändigheten av förstatliganden även inom andra områden. Om bostadsbolagen kan förstatligas i kampen mot höjda hyror, varför inte förstatliga energibolagen för att rädda klimatet?
Detta är en glimt av vad som är möjligt om radikala krav inte bara reses vid rätt tillfälle av en liten kampanjgrupp. Om Die Linke och facken inte enbart stödde och följde sådana processer, utan också tog initiativ till dem och kampanjade för dem, skulle ännu mer kunna uppnås.