Från Bangladesh slavfabriker till klädjättarnas miljardvinster

2012-12-14 00:45:35




Totalt 112 textilarbetare dödades i en brand på en textilfabrik i utkanten av Dhaka för nästan två veckor sedan, i en av de värsta fabriksbränderna i landets historia. Minst 150 arbetare skadades. Många av kropparna var så svårt brända att de knappt kunnat identifieras.

Den  eldhärjade fabriken Tazreen Fashions hade 1 500 anställda och var underleverantör till bland annat C&A och Walmart. Elden bröt ut på bottenvåningen och spred sig snabbt i den många våningar höga byggnaden. De som överlevde berättade att fabriksledningen först påstod att larmet bara handlade om en övning. När det sedan blev klart att fabriken stod i brand, bröt paniken ut. Det fanns ingen el och de flesta hittade inte nödutgångarna i mörkret. Flera hoppade genom fönstren i ren förtvivlan och dog av fallet. Det finns rapporter om att det fanns tre nödutgångar på fabriken, men att de flesta inte visste var de fanns och inte heller kunde nå dem genom elden.

Bangladesh är ett av världens fattigaste länder med de lägsta lönerna. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än 1 dollar per dag (ca 7 kronor) enligt brittiska BBC. Textilindustrin står för 80 procent av landets export. Här arbetar mellan 3 och 3, 5 miljoner människor, drygt 80 procent av dem kvinnor.
Kläderna produceras för storföretag som Walmart, GAP, Tommy Hilfinger, Lidl, Gina Tricot, Lindex och Hennes & Mauritz.

Fabrikerna ägs inte av företagen utan produktionen läggs ut på lokala entreprenörer som i sin tur anlitar underleverantörer. På så vis behöver företagen inte ta något direkt ansvar för de hundratusentals anställda, samtidigt som de kan pressa priserna genom att välja bland konkurrerande underleverantörer.  
Det är långtifrån första gången en fabriksbrand skördar offer bland textilarbetarna i Bangladesh. Knappt två dagar efter branden eldhärjades en annan textilfabrik i Dhaka.  
Svenska Dagbladet rapporterar att med branden i lördags inräknat, har fabriksbränder dödat mer än 600 arbetare sedan 2006. En av de fram till nu värsta olyckorna hände 2005 när 64 arbetare dödades i en brand på Spectrum-fabriken då utgångar var låsta och trappor blockerade.

Walmart, som är en av världens största detaljhandelskedjor, förnekade först att den drabbade fabriken producerade kläder åt kedjan vid tiden för elden, men har nu mer eller mindre fått erkänna det som ett faktum. Bland annat kunde kläder fotograferas i fabriken efter branden med Walmarts logotyp på. Den fackliga nyhetssidan LabourStart (labourstart.org) har kunnat visa dokument som styrker detta.
Dessutom rapporterar LabourStart att företrädare just för Walmart, på en konferens i fjol, var de som  mest aktivt argumenterade mot investeringar för bättre brandskydd då kostnaderna skulle vara för höga.

Efter branden har över 20 000 deltagit i protesterna för bättre arbetsvillkor. De kräver också kompensation till exempel för sjukhusräkningar efter branden.
Textilfabrikanternas organisation säger att den ska ge motsvarande        8 000 kronor till varje familj som förlorat en anhörig. En klen tröst för den som förlorat en familjemedlem och familjeförsörjare i ett land utan något som helst socialt skyddsnät.
Var regeringen står visas med att polisen angrep demonstranterna med tårgas, gummikulor och batonger, över 50 blev skadade. Myndigheterna stängde tillfälligt de flesta av de 300 fabrikerna i området. Lördagen den 8 december demonstrerade återigen Tazreen-arbetare.
Deras krav är bland annat utbetalning av löner, gratis behandling av skadade arbetare, säkerhet på arbetsplatsen, publicering av rapporten samt genomförande av omedelbara åtgärder, fackliga rättigheter och inrättande av ett informationscentrum nära fabriken för att identifiera döda och skadade arbetare.

Sedan många år tillbaka har dessa arbetare fört en exceptionell kamp mot den extrema utsugningen och de dåliga arbetsförhållandena. Sommaren 2011 gick tiotusentals arbetare ut i strejk och möttes av kravallpolis och tårgas. Sjuhundra fabriker med omkring 800 000 arbetare stängdes tillfälligt. Man nådde en viss seger i och med att den lagstadgade minimilönen höjdes från 1 662 taka (136 kronor) till 3 000 taka (245 kronor).

I december i fjol gick arbetarna åter-igen ut i strejk då företagen vägrade att betala de nya minimilönerna. Efter några dagar av protester ingrep polisen med tårgas och skarp ammunition.
Fyra arbetare dödades i hamnstaden Chittagong och aktivister anhölls av polisen. Vilket hårt motstånd arbetarna möter visar sig också i att en facklig aktivist, Aminul Islam, som kämpade för bättre arbetsvillkor och högre löner, hittades torterad och dödad utanför Dhaka tidigare i år.
Polisen i Bangladesh letar nu efter sabotörer som ska ha startat branden. Huvudsaken, den undermåliga säkerheten, och de stressiga arbetsförhållandena, görs det lite åt.

Som Amirul Haque Amin, fackordförande för textilarbetarna i Bangladesh, säger till nyhetsbyrån Reuters:
– Alltid när en brand eller olycka inträffar, tillsätter regeringen en utredning och myndigheterna – inklusive fabriksägare – lovar betala ut pengar och ger garantier för att förbättra säkerhetsstandard och arbetsförhållanden. Men gör det aldrig!
Orsaken ligger i systemet av global kapitalistisk utsugning inkluderat en tävling mot botten när det gäller löner och arbetsvillkor.
Inte en enda fabriksägare har hittills ställts inför rätta för undermålig säkerhet trots hundratals dödade.
Katja Raetz

 Fakta ▼

  • Världens största klädmärken tillverkar kläder i Bangladesh på grund av låga produktionskostnader.
  • Majoriteten av de 3-3,5 miljoner som arbetar på klädfabrikerna i Bangladesh är kvinnor som arbetar 10-15 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Lönen är i många fall inte högre än 260 kronor i månaden och räcker inte till mat, mediciner, menstruationsskydd eller en värdig bostad.
  • Hot och våld mot fackligt aktiva är vanligt förekommande. ”Den lönsamma textilindustrin tenderar att snarare cementera fattigdomen bland arbetarna, än förbättra deras livsvillkor”, skriver Swedwatch, som granskar svenska företag i fattiga länder.