Från Vittsjö till världen

2006-09-27 13:08:08




BOK
Titel: Från Vittsjö till världen
Författare: Gustav Fridolin
Förlag: Ordfront
Den avgående riksdagsmannen Gustav Fridolins bok Från Vittsjö till världen är framför allt en politisk rapport från de många resor han hunnit med under de senaste åren och mindre ett första politiskt bokslut av tiden i riksdagen 2002-2006.

Det blir både tystare och gråare i riksdagen efter att miljöpartisten Gustav Fridolin inte ställt upp för omval. I höst ska han bland annat jobba som reporter på TV4:s Kalla Fakta.
Fridolin var själv engagerad i många asylärenden och en av de få i riksdagen som verkligen tog strid för flyktingamnesti.
Han har även varit en given talare vid nästan varje större demonstration för palestiniernas rättigheter och mot exempelvis Irakkriget. För sitt aktiva motstånd mot Israels ockupation fängslades han tillsammans med andra aktivister av den israeliska militären när de protesterade mot apartheidmuren i Västbanken.
Kampen för HBT-personers rättigheter och mot diskriminering har fått stark uppbackning av Fridolin, som deltagit i flera Pride runt om i Europa.
Från Vittsjö till världen kan läsas som en lägesbeskrivning av världen och Sverige under de första fem åren av 2000-talet.

Lägesbeskrivning

Hans skildring baseras på anteckningar från alla de han träffat under sina många resor. Det är en levande och många gånger gripande skildring från exempelvis Palestina, f d Jugoslavien, New York och Mexiko och som slutar i Prideparaden i Budapest. Men också från Sverige. Bokens kanske starkaste del handlar om kampen för rätten till asyl. Hans skildring av sitt besök vid Migrationsverket känns nog igen av alla som kämpat för att flyktingar ska få stanna.
Ibland blir kasten tvära och det kan vara svårt att hitta tråden igen när det blir ett hopp på en och samma sida från vilket län Heby i Västmanland ska tillhöra till varför man hälsar varandra med ”Saku bona” (jag ser dig) i Natalprovinsen i Sydafrika och kravallerna i Paris förorter oktober-november 2005.
Men de tvära kasten, de många resorna och frågorna gör också boken spännande och intressant. Även om man långt ifrån kan hålla med om allt, allra minst Fridolins kritik av socialister och socialismen.
Fridolin sätter sitt hopp till medmänsklighet och solidaritet, i det sistnämnda begreppet ryms också det han kallar solidaritetsrörelsen – antikrigsrörelsen, rörelsen mot kapitalets globalisering och olika gräsrotsrörelser.

Ger hoppet en chans

Framtidens hopp finns i kamp, aktivitet, medvetenhet och organisation. Så långt kan man instämma. Men vilken kraft kan förändra samhället och till vad? Om det står inget i boken. Talande är att Fridolin i slutet sätter sitt hopp till FN, som påstås vara ansvarig för att antalet pågående krig i världen minskat. Detta samtidigt som kriget mot de fattiga intensifierats och världens militärutgifter återigen ökar snabbt.
Till skillnad från vänsterpartiet var Gustav Fridolin beredd att försöka tvinga s-regeringen till eftergifter vad gäller flyktingamnesti. Miljöpartiets vägran att acceptera budgeten utan en uppgörelse tvingade till sist Göran Persson att gå med på att en ny tillfällig asyllag infördes, vilket inte var detsamma som flyktingamnesti.
Fridolin frågar sig om man kunde nått längre och är själv inte säker på svaret. Eller snarare vill han inte ge ett svar, åtminstone inte i tryck.
Hans redogörelse om vad som hände visar emellertid att socialdemokratin var trängd, beredd till reträtter och uppenbarligen oroad över att en akut politisk kris skulle uppstå med mindre än ett år kvar till valet. Opinionen för flyktingamnesti hade tagit socialdemokratin och Persson med överraskning.
Socialdemokraterna, liksom exempelvis moderaterna, hade kalkylerat med att vinna röster på att inte låta flyktingar stanna, med hänvisning till att de sociala problemen, nyfattigdomen och utanförskapet, egentligen beror på att det redan finns ”för många” invandrare.
I sin bok återger Fridolin ett avslöjande uttalande av Göran Persson på besök i Malmö i december 2004. På en fråga om det som etablissemanget benämner som ”integrationsproblemet” svarade Persson: ”Mycket av det problem vi har i integrationsfrågan är ju att vi haft ett mottagande av asylsökande som varit väldigt stort. Vi har försökt få ordning på det här men har hela tiden mötts av motstånd i riksdagen”.
Uttalandet kom efter att den dåvarande svenska regeringen misslyckats med att genomdriva så kallade övergångsregler inom hela EU – det Persson kallade ”social turism” – och misslyckats med att avskaffa asylsökandes möjlighet att få ny prövning.

Riv murarna!

Fridolins bok är en stridsskrift för att riva ner alla synliga och osynliga murar och stängsel som stänger människor ute. Det gäller Fästning Europas mur mot flyktingar likväl som de stängsel som ger skydd åt toppstyre, byråkrati och maktfullkomlighet.
Det är emellertid ett stort gap mellan de beskrivningar som görs och de skisserade lösningar som ges.
Fridolin är inte socialist och vill inte avskaffa kapitalismen. Det gör att han förbigår klasskampen och kampen om fördelningen av det som gemensamt produceras.
Klasskampen tycks han själv mena är ”förlegad”.
”De som hittills förfäktat en statisk världsbild där en förbättring av majoritetens förhållanden måste kräva revolution och att de rika och välbeställda störtas från sina troner har fått fel”, skriver han svepande utan att ge några som helst argument för sin slutsats.

Vem formar framtiden?

Att ”mänskligheten håller på att slå huvudet i det ekologiska taket” är egentligen ett ytterligare starkt argument för socialism. Det vill säga att världens resurser kontrolleras demokratiskt; att fördelningen sker utifrån behov inom ramen av en planerad ekonomi och att människor gemensamt formar framtiden.
Då först kan kapitalismens rovdrift på människor och natur stoppas och förtryckets murar sprängas.
”Jag tror inte på en framtid som tar sitt avstamp i att arbetarklassen ska frigöras från rovdrift”, skriver Fridolin. Men om framtiden inte tar sitt avstamp i arbetarklassens och de fattigas frigörelse: hur ska då en mänsklig framtid kunna formas?
Som socialist kan det ibland vara mycket svårt att instämma i det som Fridolin skriver, men det ska på inget sätt förringa bokens värde.
Från Vittsjö till världen rekommenderas varmt.
Per Olsson