Frånåkt av verkligheten

2013-01-09 14:32:17




När julen stod för dörren passade regeringen på att slakta sina tidigare politiskt motiverade glädjekalkyler, som har blivit ordentligt frånåkta av verkligheten sedan höstbudgeten presenterades.
Den 21 december sänkte regeringen sin tillväxtprognos för den svenska ekonomin 2013 rejält, från 2,7 till 1,1 procent. Det är mer än en halvering. Regeringen menade vidare att arbetslösheten stiger till 8,2 procent 2013, för att sedan stiga ytterligare till 8,3 procent 2014.
”2013 blir ett magert år”, slog Anders Borg fast och varnade för att det kan bli värre på gund av de ”nedåt­risker” som finns.
Men den nya prognosen får inga politiska efterföljder, utan regeringen lovar samma åtstramande högerpolitik. Och regeringen tvår sina händer och hänvisar till att världsekonomin har utvecklats sämre än man trodde för ett par månader sedan.
Redan i november i fjol nådde arbetslösheten 8,1 procent (säsongrensat) och det är den högsta nivån sedan oktober 2010. Varslen steg till runt 10 000 i oktober och november, vilket är de högsta siffrorna sedan krisen 2008-2009.
Regeringens så kallade arbetslinje har blivit ett dyrköpt fiasko. ”Arbetslinjen tog alliansen till regeringsmakten. Men efter sex år är regeringens jobbfacit magert. Mer än hälften av de åtgärder och reformer som genomförts för att öka sysselsättningen har haft ingen eller liten effekt. Efter höstens varselvåg står det klart att jobben och arbetslösheten kommer att bli den dominerande frågan i år. Arbetslösheten väntas i år stiga till samma höga nivåer som efter finanskrisen för fyra år sedan”, skrev DN den 3 januari efter att ha granskat sex år av påstådd ”arbetslinje”.
Jobben tillsammans med framtidens välfärd blir årets stora frågor.

Hela 71 procent av befolkningen tror att arbetslösheten kommer att öka den närmaste tiden. Både i den privata sektorn och bland offentliganställda är det fler som befarar minskat antal anställda på den egna arbetsplatsen än som tror att antalet anställda skall öka.
Hushållens oro över vad som ska hända med jobben är i dag lika stor som i mitten av krisåret 2009.
Tyvärr är den oron berättigad och den blir inte mindre av regeringens ”vänta och se-hållning”. Vidare är den ekonomiska nedgången bredare och riskerar att bli mer långvarig än 2008-2009. Det beror förutom på den förvärrade krisen i Europa och den globala kapitalismens stagnation också på högerpolitikens effekter på hemmaplan. Regeringspolitiken har resulterat i att samhällets motståndskraft mot ekonomiska nedgångar är kraftigt försvagad. Hålen i socialförsäkringarna har aldrig varit större i modern tid. Även en i siffror mindre nedgång får snabbt svåra sociala följder och betingar ett högt mänskligt pris. Den som blir arbetslös idag kan förlora uppemot 10 000 kronor i månaden och det stora flertalet arbetslösa får inte någon ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

”Mellan åren 2008 och 2012 har andelen som saknar ersättning [från a-kassan eller aktivitetsstöd] ökat i en svindlande takt… från cirka 49 000 till nära 152 000 personer”, larmade Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) den 14 november 2012.
Enligt samorganisationens kanslichef Melker Ödebrink har andelen öppet arbetslösa eller arbetslösa i olika program som får ersättning från a-kassan nu fallit till rekordlåga 25 procent, ned från 70-80 procent förr om åren. 39 procent saknar helt ersättning från a-kassan eller aktivitetsstöd.
Bakom den katastrofala utvecklingen står Alliansregeringen, som knappt hade kommit till makten innan man gjorde a-kassan sämre.
Samtidigt som regeringens ”arbetslinje” ligger i spillror försöker  Socialdemokraterna formulera sin egen variant på samma misslyckade politik. ”Oppositionens” svaghet gör att regeringen kan fortsätta som förut, trots att man blivit överkörd av verkligheten.