foto: Ulrika Waaranperä
Trycket var stort utanför säkerhetssalen när hovrättsförhandlingarna inleddes mot de våldtäktsanklagade ”Stureplansprofilerna”. Plakaten och slagorden lyste tyvärr med sin frånvaro.
”Döm våldtäktsmännen och inte offren” stod det på det enda protestplakatet utanför tingsrättens säkerhetssal när hovrättsförhandlingarna i åtalet mot ”Stureplansprofilerna” inleddes i torsdags. Det är tekniskt bevisat att de båda tvingat en 19-årig kvinna till sex mot hennes vilja och misshandlat henne svårt under tiden. Ändå friades de helt i tingsrätten.I sista stund flyttades rättegången till tingsrättens säkerhetssal på grund av de hot gärningsmännen fått – och som de samma dag skandalöst nog gavs en helsida i Metro att gråta ut över, samt att ge ”sin version” av det som hände. Att rättegången flyttades är också förklaringen till att de protester som planerats kom av sig. Under våren och sommaren har flera stora demonstrationer hållits.
I torsdags hade dock den stora majoriteten av de som samlades utanför säkerhetssalen kommit för att lyssna på rättegången, som av allt att döma blev ännu en session av förnedring för den 19-åriga kvinnan som anmält 21- och 25-åringen för våldtäkt. Trots omfattande teknisk bevisning; blödande underliv, sprickor kring analöppningen, hår som slitits ur hårbotten, blåmärken på halsen och ett på skinkan som stavade ordet ”sex”, allt som allt 46 olika skador; frikändes de båda förövarna av tingsrätten. Det ansågs inte säkert att de förstått att hon inte ville.
Det var i maj i år som kvinnan följde med männen hem och inledde sexet, som snabbt urartade i upprepade våldtäkter, misshandel och förnedring. Kvinnan tog sig gråtande från lägenheten och ringde polisen. Männen gick ut och åt frukost och skickade sms till varandra där de lovade att hålla tyst om det som hänt och lovprisade sin ”lilla gänghora”.
Mellan tingsrättens friande dom och hovrättsförhandlingarna hann 21-åringen häktas igen för en liknande våldtäkt, ett fall som inte ens ledde till åtal.
”Jag skrek och grät”
De båda männen fortsätter, också när de konfronterats med flickans skador, att hänvisa till att ”De gillar förnedringssex” (alltså när det är de som förnedrar) och ”Det är väl sånt som händer när man har tufft sex”.När den 19-åriga kvinnan i hovrätten gång på gång slog fast att männen inte kunde ha missförstått, eftersom hon skrek, grät och försökte slå sig fri, bekräftade advokaterna männens syn genom kränkande frågor och påståenden.
”Du är inte helt främmande för de här situationerna”, om hon aldrig varit öm i slidan efter samlag, hur hon låter när hon har sex och om hon kunde ge rätten ett exempel. Frågorna anspelar tydligt på gamla, kvinnoförnedrande föreställningar om att vissa kvinnor alltid är tillgängliga och att om hon en gång sagt ja, gäller det som ett ja i alla situationer. Att en liknande syn råder i svenskt rättsväsende syns tydligt i statistiken.
BRÅ:s våldtäktsstatistik visar att de tekniska utredningarna blir bättre, men det har inte resulterat i en motsvarande ökning av antalet fällande domar.
12 procent till åtal
Totalt är det fortfarande bara 12 procent av de anmälda våldtäkterna som alls leder vidare till åtal.Även en förövare som tekniskt kan bindas till sitt brott har omkring 69 procents chans att gå fri: bara 31 procent av de som bevisligen genomfört våldtäkter dömdes 2006.
Lagen utgår från att kvinnan ska säga nej. Det betyder att kvinnor som är för berusade eller skräckslagna för att göra motstånd i princip är rättslösa. Stureplansfallet visar att det också gäller kvinnor som först samtyckt – exempelvis på krogen – och sedan inte velat längre – hemma i lägenheten. Bland andra Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, vill ändra lagen så att den utgår från samtycke, att kvinnan måste säga ja till sex. Det borde vara en självklar förutsättning för sex, i synnerhet med våldsinslag.
Hade det inte handlat om sex, hade ”Stureplansprofilerna” sannolikt dömts för misshandel alternativt grov sådan. För sexualbrott finns emellertid ingen gräns för hur mycket våld man kan antas samtycka till.
I Norge kan man dömas för vållande till våldtäkt, precis som man kan dömas för dråp. I Sverige finns det dock ingen möjlighet att döma en våldtäktsman om man inte kan motbevisa honom när han säger han inte förstått att kvinnan inte ville, oavsett hur svårt han har skadat henne.
Stureplansrättegångarna har skrapat på ytan till nöjeslivet kring Stureplan och funnit en förnedrande kvinnosyn, men de har också än en gång blottat sexismen inom rättssystemet.
Det handlar inte bara om advokaterna, som med sina vulgära och insinuanta frågor våldtog kvinnan en andra gång i tingsrätten och en tredje gång i hovrätten. Det handlar också om domaren, som har rätt att avbryta vid frågor han anser ovidkommande, men som i det här fallet satt och tittade på klockan, rullade tummarna och gäspade medan advokaternas frågor fick den 19-åriga kvinnan och personer på åhörarläktaren att gråta.
Det handlar slutligen om lagstiftningen, som troligen kommer att leda till ännu en friande dom när beslutet meddelas den 16 oktober.
Ulrika Waaranperä
Bekämpa våldtäkterna!
- Hjälp och stöd till våldtagna kvinnor genom hela rättsprocessen.
- Obligatorisk utbildning av domare och nämndemän.
- Ändra lagen så att bådas samtycke krävs.
- Utökade kvinnojourer och skyddade boenden till stöd för kvinnor som utsatts för övergrepp.
- Obligatorisk vård i kombination med fängelse för dömda förövare.
- Förbättrad skolundervisning kring makt och kön, sexualitet och könsroller.
- Undervisning i självförsvar för kvinnor på skolor och arbetsplatser.
- Kamp för upprustning av vården, skolan och omsorgen.
- Lika lön för lika arbete.
- Kvinnors rätt till sina kroppar. Bekämpa allt från sexistisk reklam till sexuella övergrepp.
