foto: Per Johansson
– På privata friskolor klämmer in mer elevtid och det finns mindre tid till egen planering. Det är ofta stor skillnad när det gäller andelen behöriga lärare, säger Therese Lindberg, lärare i Sundsvall till Offensiv.
Det varit mycket turbulens inom skolorna i Sundsvall. Det har varit uppsägningar av lärare, nedläggningar av skolor, och så vidare.En av orsakerna till Sundsvalls skolkaos har varit den stora etableringen av friskolor. Det har varit gynnsamt då Sundsvall haft relativt hög skolpeng vilket gjort det attraktivt för skoletableringar. För några år sedan sänktes dock skolpengen lite grann som en del i besparingen på skolan. Den sänks även i år, förutom att mer än hälften av pengen går till annat än det som direkt rör undervisningen, till exempel lokalkostnader och en stor post ”övrigt”.
Offensiv har talat med Therese Lindberg som är lokalombud samt skyddsombud för Lärarnas Riksförbund (LR) på Skönsmons skola (en kommunal skola) i Sundsvall.
– Det som hänt är att det blivit en mycket osäker organisation. Under våren vet inte kommunen hur många elever man kommer att ha till hösten. Detta har gjort att kommunen under många år varslat och sagt upp lärare på våren för att sedan ta tillbaka dem med kort varsel på hösten. Jag har själv blivit varslad två vårar och uppsagd en gång för att sedan få tillbaka anställningen. Det har lett till att personal blir less då de aldrig kan slappna av.
– När det gäller arbetet på privata skolor så berättar kolleger att det mesta är sig likt att jobba där. Den stora skillnaden är att man klämmer in mer elevtid och det finns mindre tid till egen planering. Det är ofta stor skillnad när det gäller andelen behöriga lärare. Det finns de som håller hög andel, men på andra kan det vara runt hälften.
– En del av koncernerna är också extremt toppstyrda, vilket betyder att en rektor här i Sundsvall kan vara tvungen att fråga huvudkontoret i södra Sverige för småinköp.
– Många söker till friskolorna men dessa är inte bara ”halleluja”. Ofta kommer elever som bytt från kommunal till privat tillbaka. Friskolesystemet har lett till en mycket ojämlik skolvärld. Friskolesystemet har som vi vet ekonomiskt utarmat den kommunala skolan.
– Dessutom är kommunala skolan alltid skyldig att ta emot de elever som friskolorna ratar. De kan sätta upp ordningsregler som elever med behov av särskilt stöd inte klarar. Kommunala skolan får då ta hand om dessa. Allt detta leder till en mer segregerad skola. Föräldrar hetsas att sätt sina barn i kö till de populära friskolorna många år i förväg.
– Ansvariga skolpolitiker i Sundsvall vägrar att ifrågasätta friskolesystemet. Folkpartisten Annelie Luthman (ordförande för BUN) hävdar att det inte är något problem.
– En annan följd av systemet är att det har skapats ett ”koncerntänk” även inom kommunen. Att man har ett ”koncerntänk” är numera ett av våra lönekriterier. Jag tog upp detta på mitt lönesamtal med rektorn – innebär detta att jag till exempel inte får skriva en insändare och kritisera skolan?
– Jag är med i Lärarnas Riksförbund därför att de har drivit krav på statlig huvudman för skolan och varit emot kommunaliseringen. Kommunaliseringen har gett en mer ojämlik skola.
Per Johansson
