foto: Rachid Moumni
Det kokar av kamp i Belgien.
Klasstriderna i Belgien är kanske de mest avancerade i Europa just nu. Den nya högerregeringen har provocerat fram en serie regionala generalstrejker och en landsomfattande generalstrejk som äger rum måndagen den 15 december.
Redan planeras det för en fortsättning i januari, med fler regionala strejker och en ny, möjligtvis 48-timmars, generalstrejk. I förlängningen diskuteras även en obegränsad generalstrejk.
– Regeringen hänger löst och kan också fällas av rörelsen, berättar Eric Byl, ordförande för Linkse Socialistiche Partij/Parti Socialiste de Lutte (på flamländska respektive franska), Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Belgien.
Regeringen tillträdde i höstas och leds av det flamländska nationalistpartiet NV-A.
– Det vi ser är att arbetarrörelsen har tagit ledningen i samhället. 150 000 demonstrerade mot regeringens förslag den 6 november. Hela samhället drogs med, även stora grupper kulturarbetare. LSP/PSL fick mycket bra gensvar, med närmare 650 sålda tidningar och en rad nya intresserade till partiet med fackliga uppdrag.
– De regionala generalstrejkerna har haft ett massivt stöd. Staden Gent stod helt stilla, i Liege var det de största strejkerna på 20 år, i Namur de största någonsin.
Vad handlar strejkerna om?
– Allt, kan man säga. Regeringen, politiken, arbetsgivarna – de försöker i ett slag genomföra vad andra länder har gjort på 20 år.
– Det betyder höjd pensionålder och lägre pension, avskaffande av inflationsskyddade löner och rättigheter för offentliganställda, begränsad strejkrätt, höjd moms, nedskärningar, privatiseringar och avregleringar inom järnväg, telekom och post, sänkta arbetsgivaravgifter med mera.
– Vårt krav på demonstrationen och i strejkerna är ”Ner med regeringen, ner med hela åtstramningspolitiken”. Flera andra inom vänstern, till exempel partiet PTB som fick åtta mandat regionalt och federalt i maj, kräver bara att förslagen dras tillbaka. Borgare klagar och säger att politiken inte ska avgöras på gatan, men vi svarar att utan arbetarrörelsens kamp skulle det inte finnas några val och demokratiska rättigheter.
Fackföreningarna har uppmanat till stormöten inför strejkerna och delat ut förklarande flygblad åt alla. Eric Byl berättar om en arbetsplats där 25 möten har genomförts. På de flesta arbetsplatser är uppslutningen stor.
– En minister fick frågan om deras paket garanterat ger nya jobb, som de har sagt. Han svarade att eftersom Belgien inte är en planekonomi, utan en marknadsekonomi, finns det inte någon garanti för det. Vi sa att vi håller med – en planerad ekonomi ger fler jobb!
– Det kan bli över en miljon människor i strejk den 15 december, vilket skulle bli den största strejken någonsin i Belgien.
Dagen efter genomför facken ett stormöte för att diskutera fortsättningen.
– Det är helt klart att strejkrörelsen kommer att fortsätta, om inte regeringen faller. ■
