“Glesbygdssatsning” omfördelar eländet

Jokkmokk är en av de glesbygdskommuner som planerar hårda nedskärningar. Bland annat ska hela arbetsmarknadsavdelningen läggas ned.

Regeringen vill redan från årsskiftet förändra ändra reglerna för kostnadsutjämningen mellan kommunerna eftersom mindre kommuner i glesbygd kraftigt missgynnas av dagens system. Detta visar att regeringen känner av trycket från ett växande missnöje i landets glest befolkade delar. Men det förslag som lagts försämrar läget för många växande kommuner, som också har en ansträngd ekonomi.

// ur veckotidningen Offensiv

Att glesbygdskommunerna är extra utsatta ekonomiskt råder det ingen tvekan om. Utredningen ”Lite mer lika”, som presenterade förra hösten, visade att de små kommuner med liten befolkning och långa avstånd inte alls får täckning för de verkliga kostnaderna för att upprätthålla en fungerande service.

Resultatet av detta har synts i rader av larmrapporter om djupa hål i den kommunala ekonomin och drastiska sparplaner. Under lång tid har också skillnaderna i kommunalskatt mellan glesbygdskommuner och de mest välmående kommunerna i storstadsområden vuxit.

Att det finns ett missnöje med de allt djupare regionala klyftorna är tydligt. Ett exempel är den nya rörelsen Inlandsupproret som inom loppet av någon månad samlade nära 10 000 medlemmar i en sluten facebookgrupp och som redan genomfört flera manifestationer och bombarderat riksdagspolitiker med brev.

Att regeringen nu agerar för att snabbt förbättra för glesbygden i parametrarna i kostnadsutjämningssystemet hänger säkerligen samman med att man känner trycket från ett växande missnöje. Men det förslag de lagt skapar ett nytt problem, samtidigt som det bara delvis löser ett annat.

Det är flera av de växande städerna som kommer att få betala mer till utjämningssystemet. Exempelvis ska kommer Luleå att få betala 80 miljoner kronor årligen. Även Umeå och flera av de växande kommunerna kring Stockholm förlorar. Dessa kommuner är också hårt pressade ekonomiskt. I Umeå pågår just nu en ny runda av neddragningar för den redan hårt pressade hemtjänsten. Luleå kommun planerar för en slakt på skolor i kommunen och totalt ska 370 miljoner skäras bort.

Grundproblemet är att hela kommunsektorn satts på svältkur under en längre tid. Under de senaste åren mildrades problemen av att en minskad arbetslöshet ökade skatteintäkterna. När denna utveckling stannat av försämras situationen snabbt. Regeringen säger att de tänkt öka anslagen till kommunerna med fem miljarder varje år fram till nästa val. Men de beräkningar som kommunernas organisation, SKL, har gjort visar att det skulle behövas dubbelt så stora tillskott bara för att upprätthålla dagens service.

Inget tyder på att Magdalena Andersson och regeringen tänkt överge denna svångremspolitik i höstens budget. Därmed kommer förslaget till ändringar i utjämningssystemet inte lösa problemen för kommunerna.