foto: William Murphy / Flickr CC
Varje dag dör 800 kvinnor på grund av graviditet.
Varje år genomförs nästan 20 miljoner osäkra aborter och av dem dör runt 47 000 kvinnor. I många europeiska länder har fri abort varit tillåtet i decennier. Men nu växer motståndet.
De allra flesta dödsfallen sker i utvecklingsländer i Asien och Afrika. Ofta är det också där abortlagstiftningen är som hårdast. Kopplingen mellan legal och säker abort är stark, enligt amerikanska Guttmacher Institute. I Sydafrika minskade till exempel infektionerna efter aborter med 52 procent när lagstiftningen liberaliserades.
Varje dag dör 800 kvinnor för att de har blivit gravida. De senaste siffrorna kommer från 2010 och då gick 287 000 kvinnor förlorade. 22 miljoner osäkra aborter utförs varje år. En osäker abort innebär att den utförts av någon som inte har den kunskap som krävs. 47 000 av kvinnorna dör. Det utgör 13 procent av mödradödligheten årligen. Mörkertalet för hur många osäkra aborter som genomförs antas vara mycket större eftersom statistik saknas.
Bland kvinnor som inte får göra abort på en klinik och tvingas att ta saken i egna händer förekommer rent desperata metoder. Att använda innanmätet i en bläckpenna, äta krossat glas eller äta stora mängder klorokin (malariamedicin) är sätt som används.
Enligt Guttmachers nya rapport Adding it Up utförs mer än 95 procent av alla osäkra aborter i utvecklingsländer. Det är ungefär hälften av alla aborter i världen. 14 procent av dem genomförs av kvinnor mellan 15 och 19 år. I södra Afrika är den siffran 25 procent.
Internationellt sett är abort ingen mänsklig rättighet. 26 procent av världens länder – 68 stycken – har ett totalförbud mot abort. Oftast gör de undantag om graviditeten innebär att kvinnan kommer att dö. Men det går inte att räkna med det eftersom abort inte är en rättighet ens i detta extrema fall.
Trots lagförbud sjunker inte antalet aborter – kvinnor gör det ändå och riskerar sina liv. I Kenya är aborter förbjudet och en studie som regeringen gjorde 2004 visar att cirka 300 000 aborter genomförs varje år. Det leder till att 200 000 kvinnor och flickor skadas och hamnar på sjukhus. I Portugal, Malta, Irland och Polen tvingas kvinnor som vill göra abort iväg till andra europeiska länder. Frågan är kontroversiell, och flera länder som har eller har haft fri abort har de senaste åren inskränkt sina abortlagar.
Motståndet från olika intressegrupper i både Europa och USA har ökat på senare tid. Den amerikanska lagen om fri abort från 1973 har varit utsatt för hård press av abortmotståndare och kritiken har bitvis lett till både omfattande demonstrationer och våldsamheter.
I dag har bara en minoritet av USA:s 50 stater kvar fri abort i dess egentliga mening. Läkare och sköterskor vid federalt finansierade kliniker får inte upplysa gravida kvinnor om att de kan få abort. Den lagen, kallad “munkavellagen”, upphävdes av den förre presidenten Bill Clinton, men återinfördes 2001 av president George W Bush.
Den 22 oktober skulle det röstas inom Europaparlamentet om den så kallade Estrelarapporten, som innehåller rapporter om situationen för sexuella och reproduktiva rättigheter. Den innehåller dessutom en rad rekommendationer kring EU:s utvecklingsbistånd gällande sexuell och reproduktiv hälsa.
Rapporten är uppkallad efter och skriven av Edite Estrela, en portugisisk ledamot i den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet och är en så kallad initiativrapport, vilket innebär att den inte är juridiskt bindande utan uttrycker rekommendationer och EU-parlamentets position i frågan. Den försvarar kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar och för säkra aborter, att sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och borde gälla överallt.
Som förväntat uppskattas detta inte av högern. De konservativa lade fram en motion för att ärendet skulle gå tillbaka till kommittén för Kvinnors Rättigheter och Jämställdhet (FEMM). De konservativas (högerns) motion röstades igenom, med 359 röster för, 319 emot och 18 som avstod. FEMM har redan röstat om rapporten, med 18 röster för och 6 emot. De konservativa lade fram sin motion framförallt för att få tid att försöka vinna en majoritet i parlamentet innan det röstas om rapporten.
En ny omröstning kommer förmodligen att hållas inom några månader. Men kampen måste fortsätta underifrån för rätten till fri och säker abort för alla kvinnor och rätten för varje kvinna att själv bestämma över sin egen kropp.
Kvinnor själv måste ha rätten att bestämma över sin egen kropp. Ingen annan får bestämma vad som skall hända med henne och hennes liv. Kamp för kvinnors rättigheter har många gånger vunnits och vore det inte för det hårda arbete kvinnor genomfört skulle det inte finnas några rättigheter alls. Men i ett kapitalistiskt samhälle får inga rättigheter tas för givna.
Kampen måste fortsätta för att bevara den tillfälliga vinst som aborträtten innebär, och för kvinnors rätt till sina egna kroppar. ■
