Glöm ”tomma lador” – bankerna badar i pengar

2015-02-19 10:51:53




Samtidigt som finansminister Magdalena Andersson (S) beklagar sig över “tomma lador” och en svag konjunktur förbereder både de fyra storbankerna och alla Sveriges stora börsbolag alla tiders största utdelningsfest till aktieägarna. Mot detta planerar Folkkampanj för Gemensam Välfärd i Stockholm nu för en så färgstark protestvecka som möjligt under den vecka (den 19-26 mars) då alla de fyra storbankerna har sina årsstämmor, för pengarna tillbaka från bankerna.

Kan Svenska Dagbladets ekonomireporter Andreas Cervenka ställa sig frågan ”Ursäkta, kan vi få tillbaka våra 34 miljarder?” kan alla vi som frustreras över att regeringarna ojar sig över tomma lador och vill ha en upprustad välfärd utan vinstintressen också göra det.
När detta skrivs väntar vi ännu på onsdagens årsbokslut från Handelsbanken, men att döma av Nordeas, SEB:s och Swedbanks redan redovisade och Handelsbankens förväntade resultat tycks analytikerna på Inquiry Financial få rätt i att storbankerna under 2014 har gjort en sammanlagd vinst på 105 miljarder kronor.

Bara några få år efter de svenska storbankernas jätteförluster i krisens Baltikum, som fick staten att skjuta till 34 miljarder kronor till bankernas stabilitetsfond för att rädda dem från ruinens brant, har bankerna nu flera rekordår bakom sig. Enligt Riksbanken var denna statliga garanti också värd ett belopp som motsvarade drygt hälften av bankernas vinster.
Enligt SVT:s ekonomikommentator Peter Rawet var det just bankernas förluster i Baltikum, där staten tog hela risken, som möjliggjorde mycket höga utlåningsräntor i jämförelse med Riksbankens rekordlåga styrränta. ”Nu, några år efter, när läget har stabiliserats, så fortsätter svenska kunder att betala dessa krisräntor (krismarginaler).”
När Handelsbankens avgående vd Pär Boman efter de tre första rekordkvartalen förra året talade om att 2014 var det ”bästa i bankens historia” kunde han ha talat för hela banksverige. Vad han glömde att tala om är dels att denna framgång bygger på att bankerna helt ogenerat lägger beslag på minst var tredje utlånad krona till bankkunderna i vinst, dels att denna vinstfest aldrig skulle ha varit möjlig utan en massiv injektion av skattebetalarnas pengar.

Utdelningen till aktieägarna förväntas bli på i storleksordningen hisnande 60-65 miljarder kronor. Styrelserna i Nordea, Swedbank och troligen även Handelsbanken föreslår nu att så astronomiskt mycket som 70-75 procent av vinsten ska delas ut, medan SEB stannar på 54 procents utdelning.
Som om detta inte vore nog väntar enligt SEB:s analytiker nya utdelningsrekord med sammanlagt 217 miljarder kronor i alla börsbolag som de följer. Till och med LO-toppen ser sig nu tvingad att reagera.
– Det är ju så upprörande. I veckan var chefen för Svenskt Näringsliv ute och sade att vi skulle hålla igen lönerna och samtidigt delar de ut rekordbelopp till aktieägarna. Det provocerar alla våra medlemmar, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till TT.
SVT:s Peter Rawet skrev efter Nordeas bolagsrapport att ”Bankerna har party – men du är inte bjuden”. Efter Swedbanks kommuniké, som beskrev den tredje i ordningen av storbankernas vinstkavalkader, skaldade han mycket träffsäkert: ”Ett två tre fyra – svenska storbanker äro dyra. Den som inga aktier har – hen får heller ingen ränta kvar – och står med rumpan bar”.
Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren kommenterade i ETC redan i samband med förra årets excesser: ”Räntenettot är politiskt oreglerat i Sverige /…/ Bankerna tar ut övervinster gemensamt. För att de kan. Och för att de får.”

Bankernas utdelningsrekord pekar även på en annan avgörande svaghet än den skamlösa kombinationen av statliga riskgarantier och ockermarginaler hos den svenska finanskapitalismen: rekordlåga investeringar.
Det är möjligt att Magdalena Anderssons (S) regering, med stöd av Vänsterpartiet, återkommer med sitt förslag om att införa en bankskatt på fyra miljarder kronor om året. Men detta är med tanke på de 34 miljarder kronor som staten har skänkt till bankernas stabilitetsfond och det nästan dubbla belopp som bankerna ämnar att dela ut till aktieägarna i år ett ynkligt lågt krav, när det borde vara ”pay back time” på hela summan!
Rättvisepartiet Socialisterna anser att ett förstatligande av bankerna under demokratiskt styre kan stoppa plundringen och möjliggöra att bankernas tillgångar och vinster används till att ge billiga lån till och samhällsnyttiga satsningar på infrastruktur, klimatomställningar och välfärd.
Ordförandena för 6F-facken (Målarna, Byggnads, Fastighets, Seko och Elektrikerna) föreslog nyligen på DN Debatt att statens överskottsmål tas bort och att 28 miljarder kronor om året extra i tio år, totalt 280 miljarder kronor, satsas på investeringar i nya bostäder, renovering av gamla bostäder och transportinfrastruktur. Något som med spridningseffekter skulle kunna ge 170 000 nya jobb. Men även en upprustad välfärd utan vinstintressen kräver finansiering.

Inspirerade av vänstervinden i Grekland och Spanien börjar Folkkampanj för Gemensam Välfärd därför att planera för en så spektakulär kampanj som möjligt, för att uppmärksamma regeringen och allmänheten om var resurserna finns och att ladorna är välfyllda, i samband med de fyra svenska storbankernas årsstämmor i Stockholm mellan den 19 och 26 mars, strax innan regeringen ska presentera sin antagligen mycket anorektiska vårbudget.
Till detta vill också välfärdskampanjen bjuda in nedskärningsdrabbade personalgrupper inom skola, vård och omsorg, elever och föräldrar, pensionärer, arbetslösa och långtidssjuka. Redaktionen för LO:s tidning Arbetet har redan rekommenderat en artikel om detta på sin hemsida. Redan den 18 mars samlas för övrigt demonstranter från hela Europa, med stöd av såväl vänsterpartier som stora fackförbund, till en massiv blockad i protest mot EU:s åtstramningspolitik i samband med att Europeiska Centralbanken inviger sina nya skyskrapor i Frankfurt. ■