Grekland: Fortsatta studentprotester i höst

2006-08-15 23:05:33




Det grekiska studentupproret har tagit sommarlov. Studenterna protesterar mot de försämringar som den grekiska regeringens senaste lagförslag oundvikligen skulle innebära för de högre utbildningarna. Protesten har omfattat 90 procent av landets universitet och tekniska högskolor – den första veckan i maj var 415 av 461 högskolor ockuperade.

Men missnöjet är fortsatt stort. Studenterna förbereder sig för att återuppta protesterna i oktober och universitetslärarna har varslat om strejk.
Offensiv träffar Lia Patra och Nicholas Kokkales från Xekinima, Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Grekland.
– Det hela började när regeringen presenterade sitt nedskärningsprogram i januari, förklarar Lia. De sa att den enda lösningen på universitetens usla ekonomiska situation var ytterligare besparingar. En del universitet kunde då inte ens betala sina el- och vattenräkningar!
Ett allt högre tempo i kombination med hårdare regler har gjort det betydligt svårare för grekiska studenter att slutföra sin utbildning. Detta gäller i synnerhet de som behöver jobba för att kunna finansiera sin utbildning – alltså de som inte har en familj som kan bekosta den. Med det nya förslaget ville regeringen förvärra detta genom att inte bevilja någon examen till den som inte slutfört sin utbildning inom två år efter utsatt tid.

Privatiseringshot

Förslaget skulle också minska subventionerna för universitetsmaten och slopa de kostnadsfria böckerna, vilket skulle försämra studenternas ekonomiska situation avsevärt.
Grekland är det enda EU-land som ännu inte har några privata universitet, vilket är ytterligare något regeringen vill ändra på genom den nya lagen. Protesterna har fått regeringen att dra tillbaka flera av de andra förslagen, men privatiseringsplanen har hittills legat fast. Det har upprört såväl studenter som lärare, vilka menar att det skulle betyda sämre utbildningskvalitet.
Regeringen vill också upphäva den lag som säger att universitetsbyggnader är en fristad, dit polis inte har tillträde om den inte bjuds in av universitetsanställda.

Sympatistrejker

– I Aten anordnade vi en demonstration i veckan och hade stormöten med allt mellan hundra och tusen deltagare, säger Lia.
Polisen mötte demonstranterna med batonger och tårgas. Polisvåldet drabbade också borgerlig media – vilket kanske var vad som krävdes för att få dem att uppmärksamma att det faktiskt pågick en bred och vild studentrörelse, att likna vid de franska CPE-protesterna, i Grekland.
– I början fanns den enda informationen som gick att hitta om strejken på Indymedia, säger Nicholas.
Men i takt med att rörelsen varade, fick den också bredare stöd. Två fackförbund utlyste sympatistrejker och lärarna gick med i demonstrationerna.
Till slut fick dock bland annat den hårda polisrepressionen studenternas ledning att mana till nedtrappning. Man beslutade också att ta ett uppehåll för sommarlov och septembers tentaperiod.
– Vi ville egentligen att man skulle avbryta ännu tidigare och ta sommarlov med en skräll och komma tillbaka starkt i oktober, efter sommarlovet, säger Lia. Folk började ledsna mot slutet.
Men nu har missnöjet börjat härskna även hos lärarna, som annonserat att de kommer att inleda terminsstarten med en strejk.
Dessutom är förhållandet mellan regeringen och facken sedan en tid spänt, på grund av privatiseringsförslag och försök att höja pensionsåldern.

Het oktober

Regeringen har, å sin sida, beslutat att skjuta på det slutgiltiga lagbeslutet till oktober – antagligen i förhoppning om att missnöjet ska lägga sig.
Men Lia och Nicholas är inte oroliga för att kampstämningarna kommer att vara borta till hösten:
– I oktober kommer helvetet att bryta lös!
Klart är i alla fall att regeringen kommer att få det väldigt hett om öronen om studenter, lärare och offentliganställda arbetare förenas i gemensam kamp mot de omöjliga nedskärningsförslagen.

Ulrika Waaranperä