I slutet av förra veckan antog det grekiska parlamentet de hårda villkor som kreditgivarna anförda av euroländernas regeringar har krävt för att ge ytterligare nödlån till Grekland. Till priset av det egna partiets – det regerande Syriza – splittring fick den grekiske premiärministern Alexis Tsipras till sist majoritet. Men nära en tredjedel av Syriza:s 149 parlamentsledamöter röstade emot eller avstod från att rösta, vilket är fler än i omröstningen i juli.
”En splittring av Syriza ser nu ut att vara oundviklig”, menade regeringens taleskvinna Olga Gerovasili efter omröstningen. Den tidigare energiministern Panayiotis Lafazanis har föreslagit bildandet av en ny rörelse mot åtstramningspolitiken och Trojkan med målet att krossa ”eurozonens diktatur”. Bland de som har undertecknat hans upprop finns Xekinima (CWI i Grekland).
Tsipras strävan att skapa ett annat Trojkavänligt Syriza har rest den omedelbara uppgiften att bygga ett nytt vänsterparti i Grekland. Redan den 17 juli anordnades en konferens, på initiativ av Xekinima och andra socialister, för att samla till en ny vänster. Uppemot 300 deltog och alla vänsterströmningar inom Syriza fanns representerade. Konferensen, det fortsatta bygget av förenade vänsterkommittéer lokalt och den förre energiministerns steg kan lägga grunden till en ny socialistisk vänster i Grekland.
Tsipras å sin sida vill att torsdagens (den 20 augusti) förtroendeomröstning ska följas av ett nyval i höst. Men Trojkan och den grekiska kapitalistklassen vill inte ha ett nyval, utan reser krav på att Tsipras ska regera vidare tillsammans med olika borgerliga partier i en nationell samlingsregering. Oavsett om det blir nyval eller samlingsregering fördjupas den politiska, sociala samt ekonomiska krisen och skuldberget växer.
De nya lån som har utlovats kommer, precis som det gamla, till stor del bara att gå till att betala av gamla lån och stötta det inhemska banksystemet. De nya lånen är förenade med skärpta åtstramningsvillkor samt ett privatiseringstvång som saknar motstycke. Den nyligen beslutade momshöjningen jämte beslutet om att ytterligare försämra pensionerna är bara början.
Enligt den brittiska tankesmedjan National Institute of Economic and Social Research resulterar de nya hårda åtstramningskraven i att den grekiska ekonomin krymper med ytterligare dryga 5 procent åren 2015-2016. Det i sin tur betyder att den grekiska ekonomin i mitten av nästa år kommer att ha krympt med nästan en tredjedel sedan år 2007 och att BNP är mindre än när Grekland blev ett euroland år 2001.
De umbäranden som krisavtalet innebär kan till sist bli så outhärdliga att det till sist blir omöjligt för Grekland att vara kvar i eurozonen.
Syrizaledningens kapitulation och svek var ett nederlag. Men sista ordet är långt ifrån sagt. Missnöjet och den fortsatta krisen kommer att resultera i nya revolter och uppror. Men för att masskampen ska segra krävs en ny vänster med ett revolutionärt socialistiskt program. ■
