Grekland: Trojkan kan besegras

2012-12-02 00:11:01


Den 18 oktober skakades Grekland av en ny generalstrejk följt av en 48-timmars generalstrejk den 6-7 november, men det var inte tillräckligt för att stoppa Trojkan, så hur ska kampen trappas upp?

– Generalstrejken i början av november lamslog landet ­fullständigt. Aten var som en övergiven stad. Inte bara arbetarna gick ut i strejk, utan också småbutiksägare och taxichaufförer, som tillsammans med kollektivtrafikstrejken totalt lamslog Aten. Läget var liknande i alla andra ­städer i Grekland.

Vad kommer Trojkans nya nedskärningspaket att innebära?
– Det grekiska folket har under de senaste åren betalat mycket högre skatter än tidigare, har fått se sina löner slaktade, fått en arbetslöshet på 24 procent och en ungdomsarbetslöshet på 55 procent (vilket är de officiella siffrorna). Efter det kommer alltså ett nytt grymt nedskärningspaket med en höjning av pensionsåldern till 67 år, massiva uppsägningar av offentligt anställda, mer skatter, större så kallad flexibilitet på arbetsmarknaden och privatiseringar. Det står klart att detta kommer att leda till mer av social misär och katastrofer.

Hur har Trojkan, trots det grekiska folkets massiva protester kunnat genomdriva sin politik?
–  Det grekiska folkets kamp under de senaste två åren har varit massiv. Människor förstår att man behöver gå ut på gatorna och har därför deltagit i generalstrejker och vägrabetalakampanjer, ockuperat torg m m. Folk vill göra motstånd och kämpa, vilket de fackliga ledningarna å andra sidan inte vill. Dessa ledningar vill inte fälla regeringen eftersom de är uppknutna till regeringspartierna.
– Vänsterpartierna stödjer de folkliga kraven, men har ingen plan för hur kapitalisternas politik ska stoppas och regeringen fällas. SYRIZA (Radikala vänsterkoalitionen) krävde nyligen nyval. Val är dock inte vänsterns främsta kamparena för närvarande. Vad som är nödvändigt är en obegränsad generalstrejk som givetvis kommer att resa frågan om vilka som bestämmer, kontrollerar och styr ekonomin och samhället. Detta är enda vägen framåt, att avsätta regeringen och jämna vägen för en vänsterregering baserad på arbetarmakt, genom demokratiska gräsrotskommittéer och -råd, på varenda arbetsplats, i vartenda grannskap, på varje universitet och skola m m.

Återspeglas den grekiska arbetar­klassens enorma ilska inom fackföreningarna?
– De fackliga ledarnas roll är en källa till fullständig irritation. Vad de än gör, kan de emellertid inte stoppa klasskampen. Folk är rasande på Trojkans politik. Denna vrede har knuffat åtskilliga gräsrotsorganisationer inom fackförbunden i riktning mot att uppmana GSEE och ADEDY (de centrala offentliga och privata fackliga organisationerna) till att utlysa en obegränsad generalstrejk som den enda replik som svarar mot skalan i regeringens och Trojkans hänsynslösa nedskärningsattacker.
– GSEE och ADEDY vägrade dock utlysa en total strejk (vilket var väntat) och de fackföreningar som uppmanade till det försökte inte ta det nödvändiga nästföljande steget, vilket skulle ha varit att samordna aktionerna mellan sig, förbereda för och sätta ett strejkdatum samt uppmana resten av den fackliga rörelsen att ansluta sig till en samordnad och obegränsad strejkrörelse. Vi är övertygade om att ett sådant initiativ med tanke på de explosiva stämningarna i det grekiska samhället, skulle ha utlöst en klasskampslavin och knuffat de officiella, fackliga ledningarna åt sidan.
– Beslutsam masskamp på arbetsplatserna skulle som beskrivet ha kunnat maximera arbetarnas tryck mot regeringen och Trojkan och gett samhället ett perspektiv på hur attackerna kan besegras.
– Det som emellertid verkligen gör arbetarklassens folk rasande och driver dem till ’vansinne’ är att vänsterpartierna ofta utgör bromsklossar på strejkrörelsen. En resolution för åtminstone en veckolång strejk avslogs till exempel inom ADEDY-styrelsen (statstjänstemannaförbundet) på grund av hur KKE-fraktionen (kommunistpartiet) röstade.
– SYRIZA-fraktionerna inom facken spelar oftast en liknande roll. I journalistfacket röstade man emot en obegränsad generalstrejk.
– Dessa exempel visar i vilken omfattning som den grekiska vänsterns masspartier släpar långt efter situationens krav och stämningarna bland massorna.
– Trots vänsterpartiernas svaghet, kampanjar och argumenterar Xekimina (CWI i Grekland) för en vänsterregering, Vi länkar naturligtvis denna kamp till det absoluta behovet av ett socialistiskt program och det nödvändiga i att basera detta på gräsrotsråd och aktionskommittéer.
– Vi understryker att om en vänsterregering baserad på SYRIZA misslyckas med att anta en socialistisk plattform, kommer detta att utgöra ett massivt nederlag för den grekiska vänstern och arbetarklassen, särskilt med tanke på att det nazistiska Gyllene Gryning får 12-14 procent i opinionsundersökningarna.

Hur ska nazistiska Gyllene Gryning bekämpas?
– Det rasistiska och högerextrema Gyllene Gryning är inte oövervinnerligt. Oppositionen mot det växer. Många antirasistiska kommittéer håller på att bildas. Men vänsterns masspartier förstår inte fullt ut att kampen mot rasism och nazism kräver arbetarklassenighet, kamp mot den verkliga faran med och propagandan från extremhögern och också kamp för ett slut på nedskärningar och för jobb, anständiga bostäder, löner att leva på och för anständig offentlig service, sjuk- och hälsovård, utbildning för alla m m.

Hur ser framtiden ut för grekiska vänstern?
– Det är korrekt att säga att den grekiska vänstern i allmänhet befinner sig i ett kristillstånd, som tar sig olika uttryck för de olika vänsterpartierna. Det råder splittring inom ANTARSYA (den antikapitalistiska Vänsteralliansen); det pågår ett massuttåg från KKE och stora inre  sammanstötningar inom SYRIZA.
– Xekinima  har tillsammans med andra vänsterkrafter, från ANTYARSYA, resten av den antikapitalistiska vänstern och oppositionella inom SYRIZA, varit med och bildat ”Initiativet ifrån de 1 000”, (namnet efter att det var 1 013 individer som undertecknade lanseringsuttalandet innan detta enhetsinitiativ blev känt). Detta initiativ baserar sig på behovet av ett radikalt antikapitalistiskt program som det enda sättet att komma ut ur den ödeläggande sociala och ekonomiska krisen. Ett program som inkluderar kravet på vägran att betala utlandsskulden, förstatligandet av bankerna och ekonomins ryggrad och för en planering av ekonomin på grundval av sociala behov och under arbetarnas kontroll och styre. Programmet uppmanar också till en vänsterpartiernas enhetsfront och för stöd till en vänsterregering, med andra ord en regering med SYRIZA som grundbult.
– Detta innebär samtidigt kamp mot SYRIZA-ledningens otillräckliga program. Majoriteten av ledningen tror att de kan hantera krisen bättre än vad den härskande klassen kan och prioriterar inte kampen för att göra sig av med det kapitalistiska systemet och för ett socialistiskt samhälle, avslutar Paris Makrides, medlem i Xekinima (CWI Grekland).

CWI:s hemsida: socialistworld.net