”Gruvbolagen ska ägas gemensamt”

2013-02-01 10:22:13




Förra veckan briserade en bomb 18 mil upp längs Torneälven. Det kanadensiska gruvbolaget Northland Resources behöver 2,4 miljarder kronor i extra finansiering, och det snabbt, för att kunna fullfölja starten av gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala. Om gruvdriften skulle gå i stöpet, finns det bara ynka 10 miljoner kronor avsatta för att städa upp efter det gigantiska gruvhålet. Nu hotas hundratals jobb och den lysande framtid som bygden lovats kan utebli.

För småsparare i aktier, hos vilka Northlandaktien varit en favorit, har nyheten redan blivit en katastrof. Aktien har fallit med 90 procent och många har drabbats av tvångsförsäljningar när de belånat sina aktier.
Allvaret i situationen visas av att bolaget redan i oktober upptäckte att finansieringen inte skulle räcka till, men att de trots det ännu inte har lyckats låna upp pengarna.
Orsaken till att kassan snart är tom är högre investeringskostnader än planerat, höga logistikkostnader när produktionen fortfarande är låg och fallande inkomster på grund av fallande malmpriser samt ofördelaktiga valutakurser. Nu ska en nyemission (försäljning av fler aktier) och ett obligationslån rädda bolaget. Även om bolaget kan klara denna kris, väntar en vändning för gruvboomen i Sverige.

Rättvisepartiet Socialisterna  har sedan länge pekat på att gruvboo­men är baserad på faktorer som är o­hållbara i längden. En kinesisk fastig­hetsbubbla, enorma men ohållbara investeringar i Kina samt ”billiga” pengar från världens centralbanker, har hållit uppe tillgångspriser och speciellt råvarupriser.
”Den kinesiska bubbelekonomin är ett välkänt faktum som ­politikerna i Norrbotten ändå oftast är helt ovetande om. När bubblan förr eller senare brister, kommer det få förödan­de konsekvenser för LKAB och andra råvaruföretag, speciellt som världsproduktionen nu byggs ut i rasande takt.” skrev Rättvisepartiet Socialisterna i en debattartikel i februari 2011.

På grund av inbromsningen i ­Kina har järnmalmpriserna redan halverats sedan toppnivån och kan ­mycket väl komma att falla ytterligare.
Även om Northland hävdar att de fortfarande har marginaler, kan många gruvprojekt över en natt bli olönsamma – och därmed, i enlighet med den kapitalistiska logiken, överges.
Kvar blir stora sår i miljön – och inga jobb.
I samband med Northlands kris har det avslöjats att bolaget bara har tvingats avsätta 10 miljoner kronor för att städa upp området efter sig. ”Det förefaller vara ett begränsat belopp”, var miljöingenjör David Berggårds, vid Länstyrelsen, ­diplomatiska kommentar i NSD den 25 januari.
Som jämförelse kan nämnas att när Lappland Goldminers försatte Blaikengruvan utanför Sorsele i konkurs, fanns 3 miljoner kronor avsatta till miljösanering. Kostnaden, för bland annat läckage av ­tungmetaller till den omgivande miljön, beräknas till 200 miljoner kronor.

Rättvisepartiet Socialisterna anser att gruvbolagen ska vara gemensamt ägda, så att den gruvbrytning som behövs kan ske i samklang med intressena hos ­lokalbefolkningen och med så lite miljöpåverkan som möjligt. Idag är det bara vinstintressen och marknadens kortsiktiga ”behov” som står i fokus.
Jonas Brännberg