foto: Natalia Medina
Över 50 personer deltog på Arne Müllers seminarium om gruvboomens baksida.
Författaren Arne Müller berättade på mötet den 29 januari om sin granskning av gruvbranschen. Müller förklarade vilka enorma värden det handlar om och hur snabbt nya gruvor byggs. Mötet arrangerades av Rättvisepartiet Socialisterna och Världsbiblioteket, i Världsbibliotekets lokaler i Solidaritetshuset i södra Stockholm.
På knappt ett år byggdes Blaikenverket, en gruvsatsning som gick i konkurs hösten 2007. Våren därpå kom larmrapporter om att 200 kg zink per dygn läckte ut i Juktån. Nu jobbar sex personer dag och natt med vattenreningen och de pumpar som förhindrar att smutsigt vatten förorenar Juktån. Detta är bara ett av de exempel Müller tog upp om föroreningar från gruvor. Saneringarna av misslyckade gruvprojekt betalas av staten då konkursboens pengar inte räcker till.
I Sverige har de flesta gruvorna en väldigt låg mineralhalt, så för att det ska bli lönsamt måste extremt stora mängder malm brytas. Jättelika områden exploateras. Gruvindustrin producerar också enorma mängder avfall.
Arne Müller menade att grundläggande mekanismer i marknadsekonomin ligger bakom problemen i gruvbranschen. Att bygga en så stor anläggning kostar väldigt mycket och de riskkapitalister som betalar för detta vill kunna få tillbaka pengarna så snabbt som möjligt, så det går alltid väldigt fort när en ny gruva ska starta. Många av de nya små bolagen som prospekterat och fått tillstånd för gruvdrift har bytt ägare flera gånger och dessutom varierar metallpriserna väldigt mycket.
Müller pratade också om de lokala aktionsgrupper som protesterar mot gruvorna och miljöförstörelsen. Flera av dem deltog mötet, bland annat Marie Persson, initiativtagare till Nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck, Tärnaby.
I diskussionen som följde ställdes det frågor om rasdiskriminering av samer, nickelfyndigheten vid Kalix älv, uranbrytning, Urbergsgruppen, fracking, säkerheten vid dammar, Malmberget, Ojnareskogen, Pajala, samhällsekonomin och mycket mycket mer och alla besvarades av Arne Müller.
När gruvorna i exempelvis Malmfälten byggdes, för över hundra år sedan, stod gruvföretaget även för bostäder och hela städer grundlades.
Något liknande är inte aktuellt idag, utan arbetarna får pendla 40 mil till och från jobbet eller också bo i baracker och husvagnar.
Flera av de 55 mötesdeltagarna påpekade att frågan om gruvorna och minerallagstiftningen är viktiga
och behöver komma upp i valrörelsen. Mattias Bernhardsson sa att ett förstatligande av gruvnäringen och demokratisk kontroll är vad som behövs. Han påminde också om Rättvisepartiet Socialisternas program för 100 000 nya gröna jobb.
Läs Arne Müllers bok Smutsiga miljarder för mer fakta. Boken har nyligen kommit ut i en andra upplaga, som innehåller ett nytt kapitel. Många passade på att köpa boken signerad efter mötet. ■
