Hammarkullen – varifrån kommer våldet?

2013-05-22 10:06:46


Den manifestation mot våldet som Rättvisepartiet Socialisterna arrangerade på måndagen den 20 maj samlade 250 hammarkullebor.

Skottlossningen under fredagen den 17 maj var den andra på kort tid i Hammarkullen och den tredje i Angered.

Två ungdomar skottskadades på Bredfjällsgatan den 2 april, en vecka senare sköts en man i benet i ­Hjällbo och nu senast ägde en skottlossning rum mellan två grupper i fredags, mitt bland lekande barnfamiljer på Hammarkulleskolans lekplats.
I nedskärningarna och krisens spår ser vi hur våldet ökar. Kampen mot våld, droger och kriminalitet, handlar om att bekämpa klassamhället. Skottlossningarna i Hammar­kullen sker inte av en olyckshändelse.
Att den senaste skottlossningen utspelade sig mitt bland lekande barnfamiljer har skapat en befogad känsla av otrygghet och rädsla. Men våldet har också fött en ilska och en känsla av att man nu måste enas mot våldet.

Våldet är inte en enskild ­händelse, utan visar på ett hårdare samhälls­klimat. När allt fler unga besvarar sin otrygghet med att beväpna sig måste dessa varningsklockor tas på allvar. När unga män i tonåren går till skolan i skyddsväst på grund av rädsla för konflikter är det dags att vi reser oss upp och tar strid mot våldet.
Det finns unga i förorten som har tappat hoppet om en bra framtid på grund av bristen på möjligheter att försörja sig och skaffa bostad. I nedskärningarnas och krisens spår ser vi hur våldet ökar. Därför måste ­detta tas på allvar av ansvariga politiker och ungas delaktighet och trygghet prioriteras. Vad som sker är ett resul­tat av klassamhället.
Även om det direkta ansvaret ­vilar på de inblandade i våldet går det inte att komma ifrån det politiska ansvaret, från stat till kommun och ända ut i stadsdelsnämnderna. RS har länge varnat för utvecklingen och kämpat mot nedskärningarna på skolan och den sociala nedrustningen.

Vad som framförallt utspelar sig i förorten är klasshat och frustration över ett samhälle som vänt en ryggen. Vad som brinner är ungas ilska och frustration över sin livssituation, som präglas av årtionden av nedskärning­ar, nedlagda fritidsgårdar, sparkade lärare, arbetslöshet och bostadsbrist. I förorten växer frustration över ens levnadssituation.
Det handlar om ökad ungdomsarbetslöshet och fattigdom samtidigt som pressen från samhället ökar för hur man ska vara, vilka märkeskläder man ska bära, vilka prylar man ska äga och hur man ska se ut. Tyvärr kan detta erbjudas av de kriminella gängen som ger en inkomster med drogförsäljning när samhället sviker.
Skottlossningar blir därför en politisk väckarklocka istället för att ­vara enbart en polisiär fråga. För att lösa problemen måste man belysa dess orsaker och arbeta fram lösningar. Vad Hammarkullen och andra för­orter behöver är utbildning, arbete och bostäder.

Högerregeringen talar ständigt om arbetslinjen, men idag är 448 000 personer arbetslösa. Enligt färska siffror från mars var cirka 182 000 ungdomar mellan 15 och 24 år ­arbetslösa. Värst drabbade är de unga i våra förorter, där arbetslösheten når nya höjder.
Borgarnas tal om utanförskap verkar för att dölja vad det egentligen handlar om. Bakom ordet finns fattigdom, arbetslöshet, psykisk ­ohälsa, sjukskrivningar, drogberoende m m. Men den dystra siffran når uppemot en miljon människor.
Politikerna är inte oroliga för hur våra unga i förorten mår, de är oroliga för att unga i förorten ska organisera sig och resa krav mot de som har makten i samhället och på så sätt rikta kritiken mot de ansvariga för den politik som ligger till grund för våldet och bränderna.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för mer resurser till skola och utbildning, mindre klasser och högre lärartäthet. Nio av tio förskolelärare visar att de har så mycket att göra att de inte hinner följa skollagen. Problemen i skolan är flera: minskad likvärdighet, försämrad trygghet, sjunkande kvalitet, vilket givetvis ­påverkar situationen utanför skolan.
När RS kämpar mot skolnedskär­ningarna och för upprustning av för-orten påstår politikerna att det inte finns pengar. Men det är ingen besparing att skära ned. Polisinsatserna 2012 efter skottlossningarna i Malmö kostade 50 miljoner kronor plus löner. Det visar lite på vad nedskärningarna kostar samhället, bortsett ifrån de personliga katastroferna.
RS sätter jobben främst. Arbete åt alla är fullt möjligt med en kamp för jobben och ett politiskt program för arbete. Göteborg är en delad stad och ligger i topp med störst bostadsbrist i landet. Allmännyttan säljer ut sina bostäder och allt färre når bostadsköerna. Efterfrågan på billiga bostäder i Göteborg är bra mycket högre än det utbud som finns. Rätten till bostad har blivit en klassfråga. Det handlar om rasism och ekonomisk segregering.
I dag saknar över 22 600 unga eget boende i Göteborgsregionen och de blir bara fler.

RS kämpar dagligen för att förbättra vår förort och ungas livssituation. Vi har en lång och gedigen tradition av kamp och protester i Hammarkullen, Biskopsgården, Bergsjön och andra förorter runt om i landet. Det handlar om att skapa förutsättningar och ge tillbaka tron på en framtid. Genom att belysa och gå till roten med problemen, lyfta fram orsakerna i ljuset kan vi också ta fram lösningar.
RS kämpar på olika fronter, från det lilla till det stora. Från politisk kamp, med krav på resurser, till socialt arbete. På somrarna organiserar partiet aktiviteter och utflykter med barn och ungdomar som bad och fi­sketurer. I år har partiet rustat upp Basketplanen i Sandeslätt genom att sätta upp nya nät, renovera bollplank och måla om och dra nya linjer. Planen kommer att invigas med en basketturnering i juli och partiet arrangerar en rad musikevent och familje­dagar.
Det handlar om att skapa förutsättningar och ge tillbaka tron på framtiden.

Kristofer Lundberg

Kamp och segrar i Hammarkullen

  • 2004-2005 tog Rättvise-partiet Socialisterna initiativ till Hammarkullen Reser Motstånd och kämpade tillsammans med andra för att rädda Hammarkullens vårdcentral. Hundratals Hammarkullebor demonstrerade och ockuperade vårdcentralen.
  • 2009 Politikerna skulle stänga fritidsgården Mix­gården. RS deltog i demonstrationer, namninsamlingar och protestmöten som fick politikerna att backa och gården räddades.
  • 2010 Återigen var det kamp och protester som stoppade nedläggningen, denna gång av biblioteket. Samtidigt pågick kampen mot nedskärningar på sko­lan och mot lärarvarsel. Hammarkullens befolkning krävde mindre klasser och ökad lärartäthet. En de­monstration med några hundra marscherade till SDN.
  • 2011 I november 2011 inleddes striden för att rädda Angereds skolor. Flera hundra föräldrar, lärare och ele­ver demonstrerade i Ange­red Centrum utanför SDN mot förslaget på att stänga tre skolor i Angered och en total omorganisering. Pro­testen kom som ett resultat av ett möte RS kallade till i Hammarkullen som samla­de 350 föräldrar, lärare och pedagoger.
  • 2012 Förortsmarschen – Nu får det vara nog. Under den parollen marscherade Hammarkullebor från Hammarkullen till Gustav Adolfs torg där 250 personer slöt upp bakom kraven: Rusta upp förorten, rädda skolan, stoppa nedskärningarna.