Han får 3 miljarder i aktieutdelning

2006-07-28 15:21:11




För H&M och andra svenska klädjättar fullkomligt regnar miljarderna över ägare och ledning. På tre år har H&M:s börskurs gått upp 78 procent och storägaren Stefan Persson får i år 3 miljarder kronor i aktieutdelning.

Men hos underleverantörerna på textilfabrikerna sliter arbetare under slavliknande förhållanden för att få ihop pengar till de grundläggande behoven. Den billiga produktionen, som huvudsakligen är förlagd i Asien, är förutsättningen för de vinster som trillar rakt ner i fickan på ledning och ägare till de svenska klädjättarna.
Bara mellan 0,5 och 5 procent av vad du betalar för ett klädesplagg går till lönekostnader i produktionsledet.
”Svältande 14-åringar i Kambodja syr t-shirtar åt svenska H&M för 14 öre styck”, skrev Expressen 7 juni som besökt textilfabriken Goldfame i Kambodja och bland annat träffat en 15-årig flicka som har arbetat där sedan 14 års ålder.

Som slavar

Hon berättar att om man inte jobbar tillräckligt snabbt så får man en utskällning och en varning av chefen. Efter tre varningar får man sparken.
Ev Pheakadey som är fackets representant på fabriken säger till Expressen att de 2 000 tillfälligt anställda blir avskedade om de inte jobbar övertid och att de bara är lediga en dag i månaden.
Ev Pheakadey berättar också att när inspektörer från H&M kommer dit så blir de yngsta beordrade att gå in på toaletten eller stanna hemma den dagen.

Barnarbete

För drygt tio år sedan började man uppmärksamma förhållandena under vilka våra kläder produceras och klädföretagen tvingades anta så kallade uppförandekoder.
Dessa anger skriftligt företagets lägsta accepterade standard i fråga om arbetsförhållandena hos deras leverantörer.
H&M har fått mycket beröm för sin uppförandekod som baseras på FN:s konvention om barnens rättigheter. Men för att en uppförandekod ska ha någon effekt så krävs också att efterlevnaden av den kontrolleras.
Undersökningen ”Looking for a quick fix” från Clean Clothes Campaign visar dock att de etiska kontrollerna ofta är ”korta, ytliga och slarviga, och till stor del leds av globala firmor vars personal generellt sett brister i erfarenhet och kompetens”.
Arbetarna rapporterade i undersökningen att de blivit intervjuade med ledningen närvarande eller att de blivit totalt förbisedda av kontrollanterna.
Trots uppförandekoder och fabrikskontroller så förekommer barnarbete.
Det enda verkliga sättet att bekämpa låga löner, långa arbetstider och farlig arbetsmiljö, och också barnarbete, är genom en facklig och politisk kamp.

Lina Westerlund