Ytterst handlar krisen och handelskriget om världskapitalismens kris.
Handelskrig är inte längre bara en diskussion eller ett hot. ”Det här är skarp ammunition”, kommenterade en ledande Kinaexpert och ekonom, Stephen Roach, när USA införde tullar mot Kina i början av juli.
I kontrast till Trump, som tidigare lättsinnigt har sagt att handelskrig är lätta att vinna, påpekade Roach att de är lätta att förlora. Han pekade på USA:s dubbla ekonomiska beroende av Kina; dels billiga produkter som importeras från Kina, dels finansieringen av USA:s växande underskott.
Trumps första omgång tullar mot Kina, 25 procent på varor värda 34 miljarder dollar, trädde i kraft den 6 juli. Den kinesiska regimen svarade omedelbart med tullar på ett lika stort värde. Trump har gett order om upptrappning med tullar på 10 procent på varor för 200 miljarder dollar och senare på 500 miljarder, i princip hela USA:s import från Kina. Åtgärderna slår hårt.
Kina har också svarat med att erbjuda ännu bättre villkor för multinationella företag. Hittills har BMW annonserat ökat produktion i Kina och en minskning i USA.
Även om Trumps handelskrig i första hand riktas mot Kina har han samtidigt infört skarpa åtgärder mot USA:s nära allierade, EU samt grannländerna Kanada och Mexiko.
EU:s förhoppning att bli undantagna från USA:s ståltullar grusades när dessa infördes den 1 juni. EU har svarat med tullar mot en rad produkter.
Med ensidiga tullar bryter Trump mot det regelsystem för handel som har gällt sedan andra världskriget. Han har ”förklarat krig mot den liberala världsordningen”, kommenterade Martin Wolf i Financial Times, ett av kapitalets viktigaste språkrör.
Absurt nog framstår Peking som försvarare av ”frihandel” i kontrast till Trumps nationalism och protektionism. Hans linje blir allt mer ”America alone” snarare än ”America First”. Det gäller också hans agerande för att tvinga fram drastiskt ökade militärutgifter inom Nato, gentemot EU och Brexit, samt mot Iran respektive Nordkorea.
Även om handelskriget har inletts är nya överenskommelser inte uteslutna. Men dessa kommer att vara mer som en vapenvila, inte en återgång till tiden innan Trump.
Det handlar inte enbart om handel, utan också om maktförhållanden. USA:s kapitalistklass har utmanats, framför allt från Kina. En viktig del av detta handlar om att vara teknologiskt ledande.
Ytterst handlar krisen och handelskriget om världskapitalismens kris. Återhämtningen sedan 2007-08 är den svagaste sedan andra världskriget. Skuldberget växer och ekonomin blir allt mer parasitär och miljöförstörande.
Arbetarrörelsen och vänstern globalt måste erbjuda ett annat system, demokratisk socialism och planering.
