Nya nedskärningar väntar i Äldrenämnden efter ett sorgligt exempel på hur en debatt går till i Haninge kommunfullmäktige. Socialdemokraterna argumenterade emot nedskärningar, för att sedan rösta för 10 miljoner kronor i nedskärningar i Äldrenämnden. Vänsterpartiet lade ned sin röst.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har gång efter gång varnat för underfinansieringen av just Äldrenämnden men också Socialnämnden.
Den borgerliga majoriteten hade nu själva tvingats föreslå att 45 miljoner av underskottets 55 miljoner kronor skulle skjutas till.
När budgeten för 2013 skulle tas i juni 2012, kallades RS budgetförslag för ”oseriöst” och ”ansvarslös penga-rullning” av Moderaterna (samtidigt som de slösat bort 44 miljoner kronor på en skattesänkning).
Lina Rigney Thörnblom från RS yrkade på att hela underskottet på 55 miljoner kronor skulle skjutas till, krävde svar på varför 13 lärarjobb är hotade på Brandbergsskolan och varför Jordbrogården och Lilla Ekens gård ska upphandlas (privatiseras).
Lina yrkade också att de 3 miljoner kronor som Kultur- och Fritidsnämnden tidigare har äskat om för att just klara verksamheten för ungdomar med behov av extrastöd på gårdarna skulle skjutas till.
Sverigedemokraterna röstade i vanlig ordning för nedskärningarna på de äldre. S och V svek.
När en gemensam upphandlingspolicy skulle antas för Haninge och Nynäshamns kommuner var det nära att högern åkte på en ordentlig nit. Rättvisepartiet Socialisterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och även Miljöpartiet (som styr med majoriteten) yrkade för att kollektivavtal ska krävas vid alla upphandlingar.
Mattias Bernhardsson, RS gruppledare, var först ut i debatten från oppositionens sida:
– Vet ni vad minimilönen enligt lag är? OB-tillägg? Extra pengar till pension, vid sjukdom och föräldraledighet? Ingenting. Antingen har man kollektivavtal, som i Sverige, eller lagstadgad minimilön, som i vissa andra europeiska länder. I Sverige har vi modellen med kollektivavtal och utan kollektivavtal står löntagare helt utan rättigheter.
Huvudargumentet mot att kräva kollektivavtal var att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i ett remissvar hävdar att det är högst osäkert om det är möjligt att införa reg-ler som tillåter krav på kollektivavtal. Detta bemötte också Mattias Bernhardsson (RS):
– Det SKL blundar för är att EU har reviderat reglerna för offentlig upphandling. Det finns inga hinder för att i upphandlingspolicyn kräva kollektivavtal.
S hade formulerat yrkandet med krav på kollektivavtal. Men medan RS argumenterade ur ett arbetarpespektiv talade Robert Noord (S) ur ett arbetsgivarperspektiv:
– Kollektivavtalen är den viktigaste delen av den svenska modellen. Därför har vi sluppit stridigheter som i andra länder.
Med andra ord en taktik som är bra för kapitalisterna, enligt Noord.
Borgarstyret (minus MP) räddade sig i sista stund och yrkade på återremittering. För det krävs bara en tredjedel av rösterna. Det innebär att frågan tas tillbaka till Kommunstyrelsen för att ”klarlägga rättsläget”.
Men det var bara en tillfällig räddning. Därefter måste frågan tillbaka till kommunfullmäktige för omröstning. Då vinner kravet på kollektivavtal. Om inte Miljöpartiet eller Socialdemokraterna sviker.
