15-17 lärarjobb hotas på Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge.
Elever och lärare på Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge riskerar att drabbas av stora nedskärningar. Skolan har ett underskott på 13,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 15 till 17 lärartjänster.
Flera av Fredrika Bremer-gymnasiets lärare rapporterar om en stor oro. Ytterst lite information har nått personalen som endast har fått veta att skolan måste skära ner för att täcka underskottet.
Haninges kommunledning – som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet – förklarade under det senaste kommunfullmäktigemötet att ”gränsen var nådd”.
Socialdemokraterna säger att det finns ett underskott och att det viktigaste just nu är att ”ekonomin ska komma i balans” – men är inte det viktigaste att elevernas välmående, skolmiljö och lärandelust kommer i balans? Det kan inte göras genom att tänka på skolan som en marknad, där lärare sparkas då etablissemanget vägrar att ta strid för behoven i samhället.
Vad anledningen till underskottet är finns det från kommunledningen inget svar på. Mantrat att budgeten måste vara i balans upprepas. Men man nämner inte på bekostnad av vem.
– För mig är det tråkiga att skolan byggdes om utifrån vissa idéer (mindre grupper, fler grupprum, öppna ytor med mera) och att det inte ges ekonomiska möjligheter för att bedriva den verksamheten. Skolan är en av Sveriges finaste, dock inte den verksamhet som nu bedrivs, berättar en lärare som vill vara anonym för Offensiv.
I ett brev till Haninges politiker skriver en annan lärare:
”För fem år sedan var vi cirka 200 elever färre än idag, men ungefär lika många lärare, och ändå gick ekonomin runt. Det som idag gör att ekonomin inte fungerar beror på faktorer som ligger utanför personalens och skolledningens kontroll, som kraftiga hyreshöjningar och IT-avtal. Redan nu beskärs elevernas valmöjligheter mycket kraftigt och många lärare går på knäna av stora elevgrupper och administration. Ska ytterligare tjänster bort kommer självfallet situationen att förvärras ännu mer. […] Med den kommande lärarbristen och ökande elevkullar verkar det inte vara ett särskilt smart sätt att handskas med situationen.”
Budgeten är antagen av samma politiker som säger att den måste vara i balans, trots att den inte var tillräcklig från början. Anders Nordlund (S) nämner diskret att elevunderlaget är ett problem.
Det är ett återkommande problem över hela landet. Elevpengsystemet och det fria skolvalet tvingar flera av landets skolor på knäna. Pengar fördelas efter en vinstdrivande modell, även kommunala skolor.
I och med att elever är fria att välja andra skolor blir det omöjligt att planera långsiktigt. Skolor riskerar att stå utan elever och därmed utan inkomst, men med samma utgifter för lärarlöner och lokalhyror etcetera. Om skolans resurser skulle baseras efter behov och inte enbart efter elevantal skulle skolor kunna planera sin verksamhet efter elevers och personalens bästa.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver att skolans underskott täcks av kommunen som har ett samlat överskott från tidigare år. Elever och personal ska inte straffas för den borgerliga politik som är oförmögen att planera och finansiera utbildning efter behov. ■
