Det 13 juni i år var det precis 90 år sedan den tyska socialisten Rosa Luxemburg begravdes i Berlin.Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919 av kontrarevolutionära frikårer som sedan dumpades hennes kropp i Landwehrkanalen. Först den 31 maj hittades hennes döda kropp.
Men nu reses det frågor om det verkligen var Luxemburg som hittades och begravdes. En rättsmedicinare i Berlin menar istället att en stympad kvinnokropp som sedan länge förvarats i Charitésjukhusets källare är de troliga kvarlevorna av Rosa Luxemburg.
Rosa Luxemburg var en av den marxistiska rörelsens förgrundsgestalter. Hon var den förste som tog upp striden mot att ledningen för det tyska socialdemokratiska partiet (SPD), som till en början var ett socialistiskt arbetarparti, anammade en allt mer inomkapitalistisk politik och praktik.
Tidigare än någon annan varnade hon för att den politiska kurs som ledarna slagit in på skulle leda till socialdemokratins historiska svek vid första världskrigets utbrott 1914 och den socialistiska Andra Internationalens kollaps. Men till skillnad från Lenin drog hon inte slutsatsen att detta innebar att nya verkligt socialistiska arbetarpartier måste byggas.
Rosa Luxemburg och andra oppositionella socialister, bland dem Karl Liebknecht, Franz Mehring, Clara Zetkin och Leo Jogiches, förblev en löst sammansatt grupp som satte sitt hopp till att SPD-ledningen skulle svepas bort med nästa revolutionära uppsving.
Så blev emellertid inte fallet när den tyska revolutionen bröt ut 1918, utan SPD-ledningen lyckades avleda revolutionen. Först vid årsskiftet 1918-19 grundades KPD, det tyska kommunistiska partiet.
Luxemburg förstod att kontrarevolutionen tillfälligt hade segrat i början av 1919 och att det nya KPD stod inför uppgiften att försöka vinna massstöd; partiet måste politiskt/organisa- toriskt förbereda sig inför en ny revolutionär offensiv. En majoritet av KPD-medlemmarna delade dock inte hennes åsikter, utan var exempelvis emot att partiet skulle ställa upp i det stundande valet till nationalförsamlingen och även motståndare till att jobba inom de socialdemokratiskt styrda facken.
I januari 1919 genomfördes massprotester i Berlin mot den sittande regeringen, men den rörelsen spreds inte till resten av landet. Samtidigt hade den socialdemokratiska försvarsministern Noske redan skapat de väpnade kontrarevolutionära frikårerna. Under januariupproret såg han chansen att slå till mot den socialistiska arbetarrörelsen. Rosa Luxemburg och hennes stridskamrat Karl Liebknecht mördades. Morden blev inledningen till kontrarevolutionens terror 1919.
Många i Tyskland blev upprörda när de första gången fick höra om att kvarlevorna av Rosa Luxemburg kanske finns i Charitésjukhusets källare.
Om det visar sig att den stympade kroppen faktiskt är Luxemburgs måste hon få en värdig begravning samt hedras med en massdemonstration. Idag har, mer än någonsin, alla de som kämpar mot orättvisor all anledning att lära av Luxemburgs kamp.
Katja Raetz
