Avtalsrörelsen i Finland har varit het. Bara i april månad bröt ett 30-tal strejker ut och hittills i maj tolv strejker (”vilda” strejker inkluderade).Mest utmärkande har stuveriarbetarnas (som lossar och lastar båtarna i hamnen) och livsmedelsarbetarnas långa kamp varit under denna avtalsrörelse. Även en rad andra yrkesgrupper har gått ut i strejk, till exempel väktare, pappersarbetare, elektriker och inom transport varslades sopgubbar, buss- och lastbilschaufförer om strejk.
Ett exempel på de ”vilda” strejker som har ägt rum, är de 550 arbetarna vid Nokian Renkaat som den 6 maj efter varsel om nya personalnedskärningar marscherade ut i strejk. Till saken hör att personalen för ett år se- dan gick med på att inte ta emot sin löneförhöjning på 2,8 procent i syfte att hjälpa företaget och för att undvika att personal skulle varslas.
Något som Nokian lovat men nu brutit emot, trots att företaget dagen efter varslet meddelade att det har fått en märkbart förbättrad vinst.
Under våren har flera kortare livsmedelsstrejker ägt rum. Den 25 maj skulle en total livsmedelsstrejk ha brutit ut, men avblåstes i sista sekunden när Livsmedelsfackets avtalsråd med minsta möjliga marginal, 17-16, röstade för att anta medlarens bud. Strejken hade redan skandalöst nog skjutits upp två veckor efter begäran av riksmedlaren och beslut av arbetsmarknadsministern.
I livsmedelsbranschen har de dominerande frågorna handlat om lönerna, men framförallt om arbetstider och övertidsersättning.
Inom kött- och bageribranschen ville arbetsgivarna öka flexibiliteten och helgarbetet utan verklig kompensation, d v s en direkt lönesänkning. Det nya avtalet stoppar arbetsgivarens krav, som skulle ha möjliggjort arbete 10 timmar om dagen, 6 dagar i veckan.
Men precis som i Sverige backar facken i varje uppgörelse. Inom bageribranschen tillåts nu lokala uppgörelser med ökad flexibilitet och helg- arbete, medan arbetstidsfrågan inom köttindustrin hänvisas till en arbetsgrupp.
Trots arbetsgivares, medias och etablissemangets hets mot strejkerna är stödet stort. En ny opinionsundersökning (TNS Gallup) visar att 80 procent av finnarna stödjer strejker om man inte kommer överens med arbetsgivaren, medan nästan 90 procent stödjer strejker mot lag- och avtalsbrott eller om arbetsgivaren ensi- digt vill försämra villkoren.
Jonas Brännberg
