Högerpolitiken sänker Stockholms landsting

2015-06-10 11:04:29

foto: Pelle Sten / Flickr CC
Nya omfattande nedskärningar är att vänta i det Alliansstyrda Stockholms läns landsting. Socialdemokraternas förslag innebär dock också nedskärningar.

Alliansen föreslår en mycket stram budget för Stockholms läns landsting inför budgetfullmäktige den 16-17 juni. Den kommer att innehålla nedskärningar i sjukvården och ännu större sådana i kollektivtrafiken. Inte heller den så kallade oppositionen föreslår i sina respektive budgetar vad som krävs för att stoppa nedskärningarna.

Landstingspolitikerna försöker maskera sina nedskärningar bakom ord som ”satsningar”, ”tillskott” och ”ekonomi i balans” samt genom att siffertrixa. Att verksamheternas kostnader ökar för varje år är ofrånkomligt och något som, enligt politikernas eget samarbetsorgan Sveriges kommuner och landsting (SKL), måste kompenseras för. Därför använder SKL måttet Landstingsprisindex (LPI), som ökar med 3,0 procent år 2016 (totalt för riket).
Stockholms läns befolkning växer i snitt med 1,7 procent per år. För att behålla samma nivå på verksamheterna skulle det med en grov uppskattning krävas en 4,7 procent större budget för år 2016.
LPI inkluderar inte behoven av ökad bemanning och uppvärdering av sjuksköterskornas löner eller att det kollektiva resandet behöver öka kraftigt i förhållande till privatbilismen för en omställning mot ett mer hållbart samhälle.
Alliansen i Stockholm läns landsting skriver om sitt budgetmål: ”Det är nödvändigt att landstinget sänker 2014 års kostnadsökningstakt på 6,6 procent till en långsiktigt hållbar nivå på 3,3 procent.” 3,3 procent är en reell nedskärning på 1,4 procent. Budgeten för kollektivtrafiken ökar  med endast 0,3 procent – i realiteten en bantning med 4,4 procent. Istället för att kompensera för pris-, löne- och befolkningsökningen föreslår Alliansen neddragningar i trafikeringen och höjt pris på SL-kortet från 790 till 890 kronor. Alliansens mål är inte att öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna, utan att behålla den på 37,5 procent även år 2016.

Socialdemokraterna går i stort på Alliansens linje. S menar att kostnaderna ”ökar i en ohållbar takt” och att ”kraftfulla åtgärder krävs för att landstingets ekonomi ska klara de balanskrav som lagen kräver”. Även S anser att drygt 3 procent är en ”långsiktigt hållbar nivå” för landstingets årliga kostnadsökning och kritiserar Alliansen för att inte vara nog skickliga på att skära ner kostnaderna. S föreslagna budget för år 2016 är faktiskt 1,3 procent mindre än Alliansens. S slår sig för bröstet för att man minsann tänker investera mer. Men investeringsbudgeten ska höjas genom att landstingsägda fastigheter för 20 miljarder kronor säljs ut – alltså en storskalig privatisering av gemensamma tillgångar.
Sverigedemokraterna försöker att plocka poänger på att man tänker sänka Alliansens föreslagna prishöjning av SL-kortet, men föreslår själva en slakt av trafikförvaltningen, som redan är oförmögen att klara av sitt uppdrag (se förra numret av Offensiv), med 10 procent.

SD föreslår att kollektivtrafikens budget ska öka med 2,0 procent, i realiteten en nedskärning med 2,7 procent och vill slakta kulturbudgeten totalt.
Vänsterpartiet vill öka skattefinansieringen av kollektivtrafiken med 16,5 procent nästa år, vilket skulle innebära att SL:s budget skulle bli 9,4 procent större nästa år (reell ökning med 4,7 procent). Tillskottet ska förhindra avgiftshöjningar och återställa/bibehålla turtätheten. Däremot är V:s föreslagna satsning på kollektivtrafiken kortsiktig, då budgeten planeras krympa rejält år 2017.
V vill finansiera sina satsningar bland annat genom en skattehöjning på 25 öre.

Enligt landstinget kommer skatteintäkterna i Stockholms län att öka med 4,7 procent år 2016. Det är 1,4 procentenheter högre än Alliansens och Socialdemokraternas ”långsiktigt hållbara” nivå för budgetens utveckling. Det innebär att mängden skattemedel som går till landstingets verksamheter kontinuerligt kommer att krympa i förhållande till de ständigt ökande samhällsresurserna.
En enorm och växande del av budgeten består av ränteutgifter till privata kreditgivare, som tar resurser från välfärdsverksamheterna. I fjol uppgick räntekostnaderna till 6,4 miljarder kronor, 7 procent av landstingets budget. Till år 2019 uppskattas dessa sluka ofantliga 9 procent av budgeten.

En bidragande faktor är den skenande investeringskostnaden för Nya Karolinska Solna. Istället för nedskärningar behövs satsningar på vården för att uppfylla patienternas behov samt en hållbar arbetsmiljö och löneutveckling för vårdpersonalen. Dessutom behövs mer resurser till kollektivtrafiken för att den nödvändiga omställningen av samhället i hållbar riktning ska bli möjlig. Verksamheterna måste återtas i offentlig regi och finansieringstillskott för drift och investeringar behöver tas från rika, storföretag och banker. ■