Honduras mot valfusket: Avsätt Hernández

2018-01-24 16:30:31




Efter valet i Honduras i november har stora protester och demonstrationer brutit ut i hela landet. De som protesterar menar att det skett valfusk och kräver att högerpartiet Partido Nacional ska lämna ifrån sig makten. Istället har högern mött demonstranterna med våld och massgripanden.

Den 26 november 2017 hölls det val i Honduras, vilket redan innan valdagen blivit ett kontroversiellt val. Enligt landets konstitution får en president bara sitta under en mandatperiod. Juan Orlando Hernández, som har suttit som landets president i fyra år, lät se till att konstitutionen ändrades för att kunna ställa upp i nyval.
Konstitutionen har sedan år 1982 förbjudit presidenter att ställa upp i nyval, och lagen säger även att de som förespråkar en ändring av detta ska förlora sina medborgarskap. År 2009 skedde en statskupp i Honduras, bland annat på grund av just den frågan. Vid den tiden utbröt massiva protester som inte har sett sin like i landet förrän nu.
Valet utlöste den nuvarande protestvågen, men ilskan har byggts upp under en längre tid. Befolkningen har under årtionden lidit av fattigdom och förtryck; 66 procent lever under fattigdomsgränsen. Aktivister mördas och regeringen försöker tysta ner utredningarna. Öppen narkotikahandel och organiserad brottslighet påverkar också vanliga människors liv enormt; Honduras är ett av de farligaste länderna i världen att bo och vistas i.

De som protesterar kräver att Hernández lämnar ifrån sig makten då han inte har rätt att sitta två mandatperioder. Han anklagas för valfusk och är en av många skyldiga till den omfattande korruptionen i landet.
Protesterna har spridit sig som en löpeld och demonstrationer med tusentals deltagare har setts i ett stort antal städer i Honduras. Regeringen införde ett utegångsförbud den 1 december i ett försök att stoppa protesterna, men människor tog till gatorna ändå. Polis och militär har använt sig av regeringen för att trycka ner rörelsen, och bara under en protestdag den 12 januari blev över 200 personer skadade. Minst 22 personer har hittills dött till följd av våldet.
Kongressledamoten Jari Dixon från partiet Libre deltog i en av protesterna, där han tillsammans med många andra blev misshandlad av en militärpolis som ska ha sagt till honom att ”alla ska dö”. Militärpolisen använder sig av både tårgas och ett extremt övervåld mot obeväpnade demonstranter.

Men rörelsen har visat att den inte ger sig, och tusentals människor har i helgen tagit till gatorna i nya protester. Fronten Alianza, under ledning av Partido Libre och FNRP, har dessutom tagit nya steg i massmobiliseringen och utlyst en åtta dagars lång generalstrejk.
Taktiken som civilbefolkningen har använt sig av de senaste dagarna är att lamslå landet genom att blockera dess huvudvägar och bygga barrikader, och när militären kommer retirerar de för att sätta upp nya barrikader på en annan plats. Detta i ett försök att splittra upp de väpnade styrkorna för att försvåra för dem att gå för hårt in.
Massrörelsen hoppas på att kunna kväsa regimens militära makt genom att tvinga dem till att sprida ut sina styrkor.

Den politiska oppositionen består främst av Salvador Nasralla och centervänsteralliansen Libre-PINU. Nasralla och andra oppositionspolitiker, som den tidigare presidenten Manuel Zelaya och hans familj, visar sitt stöd för protesterna, men manar till lugna och fredliga diskussioner med makthavarna.
Det folket på gatorna behöver är snarare att ledas åt andra hållet. Under rätt förhållanden skulle massorna kunna gå mot en revolution som skulle kunna störta hela det kapitalistiska systemet i Honduras. Det är nu ett kritiskt läge och arbetarorganisationer och alla de som kämpar måste gå samman och utforma ett mål för att inte riskera att rörelsen rinner ut i sanden.
Att avsätta Hernández är bara det första steget i någonting som skulle kunna komma att förändra hela Honduras. ■