Hur ska nazisterna stoppas?

2006-07-28 14:49:35




Omkring 800 nazister marscherade på Kungsholmen i centrala Stockholm den 6 juni. Bland deras talare fanns ökända nazistledare som Björn Björkqvist från nsf. Detta är samma sorts nazister som organiserade överfallet i Göteborg natten innan.

Nazisterna har genomfört flera våldsdåd de senaste veckorna och på ”svenska motståndsrörelsens” hemsida hade en av dess führer uppmanat till beväpning. Men den 6 juni kunde de marschera genom Stockholm, med polisens och politikers beskydd. Kulturborgarrådet Roger Mogert, socialdemokraterna, sade sig inte se något problem med marschen (Svenska Dagbladet 5 juni). Uppenbarligen känner sig inte politikerna hotade. Media har antingen tystat ned att nazister ska marschera eller påstått att nazisterna är ”högerextremister” och motdemonstranterna ”vänsterextremister”.

Nazisterna är farliga

Nazisterna är farliga, men de är fortfarande relativt små grupper utan folklig föränkring. Det faktum att det fanns motdemonstranter innebar att nazisttågets avmarsch blev fördröjd och att deras marschväg ändrades. De hade inte kunnat genomföra sin marsch utan polisens beskydd. Hundratals poliser såg till att nazisterna fick gå ifred.
Det finns utan tvekan ett stort motstånd mot nazism bland folk. Men arrangörerna av tisdagen två motdemonstrationer, nätverket mot rasism (nmr) och antifascistisk aktion (afa) misslyckades båda med att samla detta motstånd till slagkraftiga demonstrationer. De underskattade också båda den insats polis och stat var beredda till.
Nätverkets ”promenad mot nazism” hade från början en oklar idé om vad man ville uppnå, mer än att samla fler än bara ungdomar mot nazismen. Afa däremot – som ifjol samlade till en relativt stor demonstration med 7-800 – sade på sin hemsida att målet denna gång var att stoppa nazisterna.

Nätverket

På nmr:s samling på St Eriksplan deltog kanske 300 personer. Eftersom nmr:s planeringsmöten uttalat sig mot t ex tidningsförsäljning, bokbord o s v var det svårt att uppfatta ens vad demonstrationen handlade om. Där fanns bara tre banderoller.
Deltagarna uppmanades att ställa upp på led, utan egentliga förklaringar eller appeller från några arrangörer. Fackföreningar eller invandrarorganisationer som hade kunnat svara för bredd lyste med sin frånvaro. Målet sades vara att ta sig över St Eriksbron för att komma närmare nazistmarschen och att försöka stoppa den.
När första försöket att ta sig förbi polisspärrarna vid bron misslyckades uppmanades deltagarna att själva försöka ta sig över till Kungsholmen. Men polisen stängde omedelbart T-banestationen, och deltagarna lämnades till sitt eget öde. De som tog sig över möttes inte av några arrangörer eller någon information på den nya samlingspunkten.

Tågade genom staden

Vi som deltog från Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen organiserade ett demonstrationståg till nästa bro. När även denna var avstängd tog vi istället en improviserad demonstration med drygt 100 personer genom centrala Stockholm. Tusentals kunde höra våra talkörer mot rasism och nazism längs Kungsgatan, Hamngatan och på Sergels torg.

Afa

Afa samlade 250-300 personer på Kungsholmstorg. Där fanns också andra som kommit för att protestera mot nazistmarschen och se vad som skulle hända. Men utan appeller eller information avgick sedan ett tåg med först svartklädda och sedan gråklädda afaiter i riktning mot där nazisterna skulle marschera. Efter bara 10-15 minuter var de inringade av poliser, som gick brutalt fram mot flera i afatåget. Efter instängningen skickade polisen iväg afa:s demonstranter med inhyrda bussar.
När nazistmarschen sedan kom iväg fanns det ändå något hundratal personer som buade och ropade talkörer när de passerade.

Lärdomar

Det finns alla skäl för nmr att diskutera vilka lärdomar som kan dras av årets 6 juni. Varför kom inte fler deltagare? Vilket intryck fick de som kom? Varför hade budskap och information ersatts med några minuters anonyma uppmaningar om vad demonstranterna förväntades göra?
Inför nazistmarscher som den 6 juni behövs en helt annan sorts kampanj och inriktning än årets nmr-evenemang. Det önskvärda är att mobilisera så många att det går att blockera nazisternas marsch. I Leipzig den 1 maj i år kunde 5 000 demonstranter stoppa en nazistmarsch. I Stockholm den 30 november 1991 samlades 10 000 och blockerade nazisternas väg till Karl XII-statyn.
Det går inte att stoppa nazisterna med smågrupper. Maskering och hemlighetsmakeri gör det också mycket svårare att få med sig vanliga arbetare, ungdomar och invandrare. Om tonen sätts av afa kommer polisen oftast att vara övermäktig. Media smutskastar inte sällan antirasister, men afa:s agerande underlättar detta.
Rättvisepartiet Socialisterna är för största möjliga samling mot nazisternas marscher. Detta kräver att många olika organisationer som är mot rasismen kan delta, med egna kampanjer och eget material, med själva demonstrationen som det som förenar. Om en sådan demonstration kan stoppa nazisterna, som faktiskt skett tidigare, eller om den genom att samla många stärker antinazister och alla som hotas av nazisterna, får avgöras under kampanjens gång.

Politisk kamp

Rättvisepartiet Socialisterna har under veckorna inför 6 juni samlat in tusentals namn för att marschen ska stoppas, med kraven:
• Låt inte nazister ta över Stockholms gator – inga fler nazistmarscher
• Arbete åt alla – gemensam kamp mot rasism och lönedumpning
• Rusta upp förorterna – ökade resurser till bostäder, vård, skola och omsorg
• Återinför rätten till asyl – amnesti åt gömda och asylsökande flyktingar.
Det är detta politiska budskap som behövs i kampen mot nazism och rasism.

Offensivs redaktion

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!