Hyresrätten i kläm i Wien

2018-03-28 11:29:26

foto: Diego BIS / Flickr CC
Karl Marx-Hof, ett av de progressiva allmännyttiga bostadsområden i Wien som kom fram under 1920-talet.

På 1920-talet genomfördes ett omfattande socialt bostadsprogram i Österrikes huvudstad Wien, som blev ”Rotes Wien” (Röda Wien). Bostadsprogrammet var dels ett svar på de behov som fanns, och dels ett svar på de revolutionära stämningar som då präglade Österrike och särskilt Wien samt ett medel för att förhindra att den ryska revolutionen spreds till landet. 

Socialt bostadsbyggande har länge varit aktuellt i Österrike och fortfarande finns det ett bestånd av kommunalägda bostäder. Enligt Helga Schröder, medlem i Sozialistische Linkspartei (SLP, CWi Österrike) och som är från Wien, är detta dock knappast den sanna bilden idag. Det finns stora problem i Wien, framför allt på grund av bristen på billiga bostäder, men också för att det finns en mängd privata ägare idag.
Det är nu mer än tio år sedan några kommunala bostäder byggdes. Wiens nuvarande borgmästare har tagit upp om bostadskrisen och gett löften om att staden återigen ska satsa på kommunägda socialbostäder. Dock är detta mer propaganda än sanning då de nya socialbostäderna inte har något gemensamt med de gamla sociala programmen.
– De nya bostadsprojekten, som är väldigt dyra, finansieras gemensamt av privata fastighetsägare och kommunen. En liten del av de nya bostäderna ska bli sociala kommun­ägda bostäder. De flesta av de nya bostäderna är dock andelslägenheter, alltså att man även för socialbostäder behöver betala ett andelsbidrag på 40 000-50 000 euro (410 000-510 000 kronor). Problemet är att många med låga inkomster inte har råd med detta. Samtidigt får de som skulle ha råd med det inte hyra, eftersom inkomsten inte får ligga över en viss gräns för rätten att hyra en sådan kommunalägd lägenhet, berättar Helga.

Enligt en rapport från Arbetarkammaren i Wien (ett slags statlig fackförening där alla som arbetar är med) skrivs två av tre nya hyreskontrakt i privat ägo där hyrorna är cirka tre euro (31 kronor) dyrare per kvadratmeter. För till exempel en lägenhet på 70 m2 innebär detta 200 euro (2 000 kronor) mer i månaden. Dessutom är två av tre av de privata hyreskontrakten tidsbegränsade. En orsak till detta är att hyreslagen inte tillämpas på samma sätt hos de gamla som de nya hyresrätterna.
– Särskilt efter den första högerregeringens tillkomst år 2000 har det blivit allt fler undantag i hyresrättslagen. Till exempel gäller hyresbindningen för de gamla hyresrätterna som fortfarande är prisvärda inte för påbyggnationer på samma hus. Många av de gamla husen från 1920-talet ägs av enskilda privatpersoner som säljer vidare till fastighetsbolag som ser stora profitmöjligheter. Att bygga på en eller två våningar på de gamla husen är mycket vanligt.

Helga berättar också om hur de stora fastighetsbolagen försöker bli av med de gamla hyresgästerna, någonting som också drabbar henne själv som boende. Dessutom är många hyresgäster rätt gamla, vilket innebär att bolagen kan ta över deras lägenheter efter deras död. Vad som händer efter det är ofta att lägenheter renoveras och omvandlas till ägarlägenheter som köps upp i investeringssyfte och sedan ofta hyrs ut. Helga förklarar:
– Detta gör att det i samma hus kan finnas olika ägare med olika hyreskontrakt och olika regler som gör det mycket komplicerat att föra en gemensam kamp. Många är också i en prekär situation med tidsbegränsade hyreskontrakt eller även muntliga kontrakt, som det till exempel är för många invandrare. Detta gör det förstås svårt att kunna värja sig.
– Det finns en del som inom fackföreningen som kräver hyresbegränsningar. Men alla undantag visar att detta inte kommer att ändra någonting. Det som behövs är kommunalisering av alla bostäder, avslutar Helga Schröder.

Dessutom vill den österrikiska svartblåa regeringen vill möjliggöra 12 timmars arbetsdag, läs om det här.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!