I Afghanistan för att kriga

2010-09-29 17:16:44

FILM	Armadillo
Längd	100 min
Regi	Janus Metz
Land	Danmark, Sverige 2010

”Det är dels ett karriärssteg, dels ett äventyr”. ”Personligen åkte jag inte av politiska skäl. Det är erfarenheten och äventyret…” Så uttrycker sig två av de unga danska soldater som filmaren Janus Metz och fotografen Lars Skree har följt i Afghanistan under ett halvår.

– Jag kom hit med attityden att krig innebär civila förluster. När det hände mig var det totalt annorlunda, säger den granatkastare som mår dåligt ef­ter att ha träffat en liten flicka.
Men inte alla är lika eftertänksam­ma:
– Tusentals människor dör hela ti­den. Det plågar inte mig om en flicka dör. Vi gjorde som vi skulle och vi kommer att göra det igen.

Metz dokumentärfilm Armadillo följer ett gäng unga danska killars militärtjänstgöring i Afghanistan under ett halvår. Dokumentären, som prisbelönades på filmfestivalen i Cannes 2010, är en otroligt närgående skildring av soldaterna på basen Camp Armadillo i Helmandprovinsen i Afgha- nistan, utan att för den skull bli personlig. Killarna är som vilka som helst och de brutala kommentarerna känns inte ovanligt förekommande.
Hundratusentals danskar har sett den och många har upprörts över de unga soldaternas entusiasm inför att kriga. Utan att på något sätt propage­ra för eller emot kriget har Armadillo skapat en debatt vilken även behövs i Sverige, som också deltar med ”fredsbevarande” styrkor i landet.

– Vad gör ni här?, frågar en pojke soldaterna och kritiserar dem för att de trampar ner och skjuter sönder jorden, byggnader och deras djur.
– Ni har dödat folk i min familj, berättar han för soldaterna, som inte riktigt vet vad de ska svara.
För att undvika minor går soldaterna över de nysådda åkrarna. Om de har ”råkat” förstöra hus, dödat djur eller civila, ersätts ägarna eller de anhöriga med pengar. Barnen ger soldaterna godis för att ge ett positivt intryck, men när de frågar byborna ef- ter talibanerna skrattar människorna åt dem.
– Ni har vapen, de har vapen. Sä­ger jag något till er skär de halsen av mig, säger en man.
– Folk slåss för att de är fattiga. Det gäller talibanerna också, säger en annan man som har fått sin jord förstörd.

Om kvällarna kollas det på porr och spelas det krigsliknande dator­spel. De unga, adrenalinstinna soldaterna längtar efter att något ska hän- da. ”Det är som att gå på tivoli och bara åka den tråkigaste karusellen” uttrycker en sig efter en händelselös patrull.
Men så hamnar de i skottlossning med talibaner. Givetvis är det civila som hamnar mitt i korselden och tali-banerna är borta lika snabbt som de dök upp.
En annan dag ”lyckas” de träffa fyra talibaner med en handgranat.
– De låg där och stönade, skryter soldaten som sedan berättar om hur han ”gjorde slut på dem” genom att tömma 30-40 skott i de skadade.
Detta väckte anstöt hemma i Danmark, men på Camp Armadillo i Af­ghanistan belönades soldaterna för sitt mod.

Dokumentären försvarar verkligen inte talibanerna eller tar någon ställning i kriget, men vad som verkli-gen blir tydligt är hur de civila är de verkliga förlorarna i detta krig och att de ”fredsbevarande” utländska trupperna består av unga pojkar som får en kick av att kriga.
Lina Westerlund

---

 Fakta om kriget i Afghanistan ▼

• Detta års första halvår är, enligt FN, det våldsammaste i Af­ghanistan sedan den USA-ledda invasionen 2001.
  Under första halvåret i år dödades 1 271 civila, 31 procent fler än under samma tid i fjol.
• Av de utländska trupperna har 1 227 amerikaner, 37 danska, 9 norska och 4 svenska dödats sedan 2001. Totalt har 2 106 utländska soldater dödats. (Källa: icasualties.org/OEF)
• Även norska soldaters attityd har väckt uppmärksamhet så sent som denna vecka.
  Att vara i strid är ”bättre än sex”, beskriver en soldat det i tidskriften Al­fa.