I marginalen: “Nyårsgåva till höjdarna”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

När nyårsklockorna ringt in det nya året blir landets höginkomsttagare med ens mycket rikare. Anledningen stavas januariavtalet och den sänkning av den så kallade värnskatten som regeringen beslutat genomföra. Värnskattens historia går tillbaka till 1990-talet.  Det började som en extra höjning av statsskatten som ett led i den S-märkta krispolitik som slog världsrekord i budgetsanering 1994-98. År 1999 avskaffades den tillfälliga skattehöjningen och ersattes av en extra skatt – dagens värnskatt – som de i samhällets topp skulle betala. Skälet var att den dåvarande S-regeringen var pressad och kände ett behov att ha något som kunde ge sken av att ”alla var med och betalade” när det var precis tvärtom: Till följd av den överenskommelse – “århundradets skattereform” – som Socialdemokraterna gjort med högerpartierna 1990-91 betalade de rika allt mindre i skatt. 
Men mycket vill alltid ha mer. Alliansregeringarnas alla skattesänkningar för de välbärgade ökade bara direktörernas och de superrikas aptit på nya skattesänkningar, bland annat avskaffad värnskatt. Folkpartiet/Liberalernas förre ledare Jan Björklund gjorde sedan kravet på slopad värnskatt till en profilfråga. När värnskatten försvinner vid årsskiftet får Jan Björklund en skattelättnad på 31 859 kronor.
Sammantaget innebär den slopade värnskatten att de 345 000 personer (merparten män, omkring 73 procent) som tjänar mest i landet i snitt får en skattesänkning på 17 700 kronor. Och ju mer man tjänar, desto större skattesänkning. Ligger årsinkomsten på 1,5 miljoner kronor sänks skatten med 39 110 kronor och landets 50 bäst betalda vd:ar (verkställande direktörer) som i snitt har årslön på 21,6 miljoner kronor får en skattesänkning på dryga 800 000, enligt LO. 

Statskassan och välfärden däremot förlorar 6,1 miljarder kronor. Bara hälften av den summan skulle räcka till att anställa 4 000 fler i förskolan, minska barngrupperna och förbättra arbetsmiljön.
Socialdemokraterna tvår sina händer och hävdar att härtill är vi nödda och tvungna, det vill säga om inte värnskatten avskaffades skulle det inte ha blivit ett januariavtal med Liberalerna och Centern. Men det är bara ännu en dålig ur(s)äkt som flaggar för nya gåvor till de superrika, vilka nu säger som den extremt nyliberala tankesmedjan Timbro (finansierad av Svenskt Näringsliv) att det är positivt att värnskatten avskaffas, men “vi nöjer oss inte med det”.
Som sagt: mycket vill ha mer.