foto: Gage Skidmore / Wikimedia Commons
Trump agerar som en handelsresande för storföretag som producerar vapen, olja och och gas (foto Gage Skidmore / Wikimedia Commons).
Under juli månad har Donald Trump inlett fler nya allvarliga konflikter i samband med toppmöten och på twitter. I vems intresse agerar han och hur kan han stoppas?
På Natos toppmöte i Bryssel agerade Trump för höjda militärutgifter. Mötet antog ett uttalande att medlemsstaterna år 2014 ska motsvara två procent av BNP (landets hela ekonomi). Trump twittrade då att alla länder ”Måste betala 2 procent OMEDELBART inte 2025” och ”slutligen nå 4 procent”.
På den avslutande presskonferensen fick Trump beröm av Natos socialdemokratiske generalsekreterare, Jens Stoltenberg, för sina förslag.
Linjen innebär en gigantisk upptrappning av den militära kapprustning som redan pågår världen runt. För exempelvis Sverige, som deltog som observatör på Natomötet, betyder fyra procent en ökning från dagens enorma 50 miljarder kronor till 184 miljarder. Militären skulle då bli den överlägset största utgiften i statens budget. För Tyskland, som har kritiserats särskilt hårt av Trump, betyder fyra procent av dagens BNP 140-150 miljarder euro, en ökning med nästan 100 miljarder euro (1 000 miljarder kronor).
I dessa frågor, liksom i miljö och klimatfrågor, agerar Trump rakt av som en handelsresande för storföretag som producerar vapen, olja och och gas.
Att upprustningen riskerar att leda till konfrontationer och ökad risk för regionala krig är uppenbart. Trump underbygger också sina argument med krigiska varningar, denna vecka mot regimen i Iran.
Det påbörjade handelskriget drivs på flera fronter. Inför veckans toppmöte beskrev Trump EU som en ”fiende” i handelsfrågor sedan EU svarat hans stål- och aluminiumtullar med tullar på en rad varor från USA. Han ser EU som en svag och splittrad motpart, och hotar med upptrappning med biltullar. Trump har också aggressivt kritiserat EU:s beslut om höga böter för Google för brott mot konkurrenslagar.
Trumps huvudfiende i handelskriget är dock Kina, som utmanar USA-imperialismen om både ekonomisk, politisk och militär makt.
I handelskriget företräder Trump de storföretag i USA som anser sig förfördelade, till exempel stålindustrin. Han verkar också nära de reaktionära krafter som sett USA-imperialismens makt minska – militärt via Vietnam, Afghanistan och Irak, ekonomiskt via framför allt Kinas tillväxt. Paradoxen i denna syn är att USA:s makt ska stärkas, samtidigt som USA ska begränsa sina ingripanden internationellt.
Det är också denna opinion Trump vill behålla stödet från när han har försvarat att migranters barn åtskiljs från sina föräldrar och när han vill tillsätta en domare i Högsta Domstolen som kan bidra till att avskaffa aborträtten.
Trump har fått hård kritik i USA efter toppmötet med Putin i Helsingfors, ”Ögonblicket då Trump blev Rysslands knähund”. Putin har därefter inbjudits till Vita Huset.
Trump tillhör den del av västimperialismen som motvilligt har tvingats acceptera att rysk militär spelat en avgörande roll i Syrien. Men Ryssland kan på de flesta andra områden inte mäta sig med USA-imperialismen, varken ekonomiskt eller militärt.
För Trump handlar det snarare om att balansera mellan olika makter, plus hans egen beundran för ”starka män”. Dessutom vill han inte på något sätt erkänna att han var Putins favorit i valet 2016.
Socialister ser Trump som en företrädare för kapitalistklassen när denna vill agera hårdare mot arbetare och demokratiska rättigheter. Hans agerande internationellt är en del i de ökade imperialistiska motsättningarna, samtidigt som det syftar till att försvaga motståndet mot Trump med nationalistisk propaganda. Arbetare och unga har inga allierade i något av blocken eller de enskilda regimerna. Iran, Ryssland, EU och Kina företräder lika lite som Trump vanligt folk eller miljöintressen.
De krafter som kan utmana Trump och alla reaktionära regimer är arbetarklassen, kvinno- och ungdomsrörelser, antirasister, miljökämpar, hbtq+-aktivister med flera. Det behövs masskamp och demokratiska arbetarpartier med en socialistisk politik.
