När boksluten är klara för det fjärde kvartalet 2010 kan det visa sig att tidigare beräkningar om att börsbolagen i fjol ska ha gjort en sammanlagd vinst på hisnande 300 miljarder kronor har varit tilltagna i underkant.
Enligt en sammanställning som Dagens Nyheter redovisade den 17 januari väntas enbart fyra börsjättar, Astra Zeneca, TeliaSonera, Nordea och H&M, redovisa en sammanlagt vinst på 119,5 miljarder kronor för 2010.
Det ska jämföras med att kostnaderna för landets alla grundskolor och gymnasieskolor under 2009, enligt den senaste siffra som Skolverket redovisat, var 114,5 miljarder kronor.
Vinstprognosen för 2010 pekar mot att de två mest lönsamma bolagen – läkemedelsjätten Astra Zeneca, som ensamt gör en vinst på 56 miljarder kronor, och storbanken Nordea, som beräknas redovisa en vinst 22 miljarder kronor – tillsammans gör en vinst som är större än Stockholms läns landstings budget i år. Landstingets budget omfattar drygt 72 miljarder kronor, varav cirka 51 miljarder kronor används inom hälso- och sjukvården.
Eftersom bara en liten del av vinsterna återinvesteras kommer minst hälften av den samlade vinstsumman att delas ut till aktieägarna. Utöver detta kommer bolagen att spendera miljarder på olika spekulationsaffärer och köp av företag.
H&M är det helsvenska börsbolag som delar ut mest till sina aktieägare, nästan 17 miljarder kronor. Klanens Persson överhuvud tillika H&M:s huvudägare och styrelseordförande Stefan Persson kommer att få en tred- jedel, omkring 5,4 miljarder kronor. Det är inte många kommuner i Sverige som har en årsbudget som överstiger den summan.
De senaste fem åren har Stefan Persson sammanlagt fått 22 miljarder kronor i aktieutdelning. Det är inte bara familjen Persson som kan skratta sig lycklig ända fram till banken. Familjen Söderberg, som äger investmentbolaget kan vänta sig 1,5 miljar- der kronor i aktieutdelning. Det enda Ratos gör är att äga aktier i andra företag. Högre vinster betyder mer i bonus och högre lön till vd:ar och andra chefer.
Bankerna lär betala ut 5 miljarder kronor i år i bonusar för 2010 och en del industriföretag som Scania flaggar för att cheferna i år kan få en bonus som motsvarar mellan 225 och 80 procent av den fasta lönen.
En anledning till vinstexplosionen 2010 – plus 70 procent jämfört med 2009 – är att arbetarnas och tjänstemännens löneökningar var rekordlåga i fjol. De lägsta i modern tid, enligt statliga Medlinsinstitutet. Ett annat skäl är att bolagen ökar produktionen utan att anställa fler. Tempot på arbetsplatserna höjs, det blir mer övertid och fler visstidsanställda och be- manningspersonal.
Mindre till arbetarna och tjänstemännen betyder mer till de redan rika. För att bryta denna utveckling krävs det arbetarpolitik och en kamp för en ny fördelning – ett förstatligande av företag och banker under löntagarnas demokratiska kontroll och sty- re. På grundval av ett gemensamt ägande av samhällets samlande rikedomar kan ekonomin demokratiskt pla- neras i enlighet med människors och miljöns behov.
Per Olsson