foto: Marko Drobnjakovic
IMF:s åtstramningar kommer att innebära en utökad misär för det ukrainska folket.
I förra veckan antog det ukrainska parlamentet den uppgörelse med Internationella valutafonden (IMF) som Väst har påtvingat landet. Uppgörelsen innebär att Europas näst fattigaste land ordineras ett stålbad som saknar motstycke.
Gaspriserna höjs omedelbart med 40 till 50 procent och löner och pensioner sänks samtidigt som priserna i övrigt stiger när landets valuta faller fritt. Dessa åtgärder kommer att leda till att redan hårt ansatta hushåll får uppleva drastiskt försämrade levnadsvillkor. Det är ingen ”livlina” till Ukraina, utan snarare en livlina till bankerna i Väst.
Totalt lovar IMF, EU och USA plus några ytterligare länder att bi-stå Ukraina med krislån på uppemot 27 miljarder dollar (cirka 176 miljarder kronor) över två år. Men lånen är starkt villkorade och närmare en fjärdedel av lånen har öronmärkts till skuldavbetalning.
De villkorade lånens omedelbara konsekvens är höjda energipriser. Priset på gas till hushållen kommer att höjas med 50 procent från och med maj i år.
”Något som innebär att fyra miljoner hushåll blir beroende av bidrag för att klara hemmets energiförsörjning framöver. Det innebär att 30 procent av befolkningen blir beroende av bidrag för att klara hemmets energiförsörjning framöver” (Sverige Radio Ekot den 27 mars).
Sannolikt blir dock den verkliga prisökningen på gas betydligt hög-re än 50 procent, kanske närmare 80 procent på grund av att landets valuta ska flyta fritt, ett annat IMF-villkor, vilket betyder en kontinuerlig devalvering med ständigt högre importpriser som följd. Samtidigt ska statssubventionerna på gas helt försvinna inom två år, så hushållens bestraffas dubbelt. Och det rör sig om hushåll som inte har några besparingar och som redan lever på eller under marginalen.
IMF efterlyser vidare en starkt åtstramad budgetpolitik, vilket innebär både jobbnedskärningar, sänkta löner och pensioner i kombination med privatiseringar och högre skatter. Utom för företagen, som kan förvänta sig lägre skatter omedelbart i form av återbetald moms.
Sammantaget ger IMF-lånen knappast ens en kortfristig paus i krisförloppet. Ukrainas ekonomi ligger i ruiner efter drygt 20 år av gangsterkapitalism och korrupta politikers styre samt imperialistisk plundring.
Ukraina står vid randen till bankrutt. Landets valuta har stadigt rasat i värde, valutareserven är nästan tömd och landets kreditvärdighet ligger lägre än Greklands.
Prognoser pekar mot att Ukrainas ekonomi sammantaget krymper med ytterligare 5 procent, kanske så mycket som 15 procent, under 2014-2015.
Medellönen i Ukraina ligger på strax över 1 800 kronor och mer än hälften av den summan går åt till mat och uppvärmning. De prisökningar som nu kommer betyder att miljoner hushåll tvingas ner i fattigdom.
Men Ukrainas 50 rikaste individer, som kontrollerar hälften av landets BNP (några källor menar 85 procent), kan inkassera både mer inkomster och en stärkt politisk makt när nu Väst och den nya regeringen tar hjälp av landets oligarker för att om möjligt konsolidera sin makt.
Symptomatiskt är att presidentvalet i maj ser ut att bli ett ”val” mellan den stenrike Petro Poroshenko, den förre presidenten Julia Tymosjenko med intima band till oligarkerna och en nyfascistisk kandidat.
Ingen regering i Ukraina har fram till nu vågat genomföra de åtstramningsprogram som IMF och Väst har krävt. Tidigare regeringar har backat av rädsla för de sociala följderna och massrevolter.
Den nya regeringen har från första stund åtnjutit litet stöd i östra Ukraina. Nu kan dess underdånighet gentemot IMF snabbt resultera i att man förlorar stöd även i västra Ukraina.
Regeringens högerpolitik jämte Västimperialismens nykolonialism påskyndar en uppsplittring av Ukraina, vilket tenderar att stärka de redan starka separatistiska stämningarna bland den ryskspråkiga befolkningen i östra Ukraina.
Denna del av landet, där industrin och gruvor finns, kommer att drabbas hårdast av IMF:s och Västs stålbad och de marknadsreformer som krislånen kräver, och som följer på det frihandelsavtal som EU och Ukraina planerar att sluta efter presidentvalet i maj. ■
