Ingen framtidsgaranti på klimatmöte

FN:s generalsekreterare António Guterres. Det blev i bästa fall en läpparnas bekännelse från etablissemanget om klimathotet, men konkreta planer eller åtgärder lyste med sin frånvaro (Foto: UN Geneva, Flickr CC).

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

På FN:s generalsamlingsmöte i New York i förra veckan var klimatfrågan en av huvudfrågorna. Som väntat var det mycket snack, men lite verkstad. Det vill säga: inga tillräckliga konkreta åtgärder vidtogs.

FN:s generalsamling har varje år i september ett möte där man diskuterar olika frågor. Dock kan de generellt sett inte ta några bindande beslut – mycket av FN bygger ju på frivilliga åtagan­den eller rekommendationer.
Ingen kan ha undgått att FN:s generalsamling i år inleddes med en så kallad Climate Action Summit måndagen den 23 september, under trycket av globala klimatstrejker. Greta Thunberg, den svenske superaktivisten, öppningstalade i ett av de förmöten som ägde rum på lördagen den 21 september där hon gav svidande kritik till världens ledare.

– Alla framtida generationers blickar är riktade mot er. Och om ni sviker oss kommer vi aldrig att förlåta er. Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Och då är jag ändå en av de som haft tur. Människor lider. Människor dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av en massutrotning. Och allt ni kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni! sade hon bland annat i sitt träffsäkra tal.
Men inte bara Greta talade starkt på mötet; även Tuntiak Katan från Ecuadors ursprungsfolk shuar­indianer talade å IIPFCC:s vägnar (urfolkens sammanslutning i klimatförhandlingarna).
– Det finns ingen tid kvar. Vi måste göra en pakt för livet och för vår framtid. Vi är över 400 miljoner ursprungsfolk i världen och vi skyddar 80 procent av världens biodiversitet, sade han bland annat i sitt två minuter långa anförande.

Tar världens ledare till sig av hennes och miljontals andra ungdomars och aktivisters klimatkritik? Bara i ord, om ens det. En läpparnas bekännelse är så lätt, men en konkret handling så svårt. Det beror naturligtvis på att ledarna är knähundar åt kapitalismen som system, och tjänar deras intressen. 
Vissa vägrar att ens i ord medge att en klimatkris äger rum, som USA:s Donald Trump eller Brasiliens Jair Bolsonaro – Trump deltog bara på klimatmötet i 15 minuter, medan Bolsonaro menade att frågan om Amazonas hotar Brasiliens suveränitet!

Utöver de länder som redan har signalerat det sade elva länder, däribland Kina och Indien, att de ska ”sätta igång nationella processer” (men när?) för att ”försöka” nå miljömålen. Och mycket mindre konkret än så kan det ju knappast bli.
Ytterligare ett antal länder anslöt sig till löftet om att inte öppna nya kolkraftverk år 2020 – men alla som redan är i bruk måste ju tas UR bruk och ersättas med gröna energikällor.
– Medan länder förväntades komma till toppmötet för att ge besked om att de ska öka sina klimatambitioner uppnådde de flesta stora ekonomier inte alls förväntningarna. Deras brist på ambitioner står i skarp kontrast till det växande kravet för handling runtom i världen, sa miljöorganisationen World Resources Institutes vd Andrew Steer i en kommentar till The Verge efter mötet.
Mötet kommer inte att gå till historien som en vändpunkt för klimatet, utan istället minnas för de imponerande klimatstrejkernas och Greta Thunbergs kraftfulla tal.

För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C måste världens växthusgasutsläpp halveras till 2030, vilket är långt ifrån ländernas nuvarande åtaganden. I nuvarande takt går vi istället mot katastrofala 2,7 °C -3,7 °C.
Det behövs en dramatisk omställning, och det nu. Men om konkreta åtgärder tas, som stoppdatum för utvinning och förbränning av olika fossila bränslen, skulle en omedelbar global finanskris utlösas. Alla världens banker och aktiemarknader såväl som de stora energibolagen skulle krisa på grund av de enorma investeringarna som man har lagt i den fossila bränsleindustrin. 
Därför måste naturligtvis en grön omställning också innebära en socialistisk samhällsomvandling i världsskala där banker, storföretag och energibolag ställs under demokratisk kontroll och styre underifrån för att planera ekonomin och samhället utifrån behoven. Bara så kan man trygga gröna jobb, bostäder, energi och så vidare åt alla.
Detta motsatt dagens (och under en framtida ekonomisk kris än värre) katastrofala nedskärningar, attacker på levnads- och livsvillkor, ökade utsläpp, med mera.