Inkomstklyftan växer mellan män och kvinnor

2015-03-11 17:43:06

foto: Natalia Medina
Skillnaden i månadslön mellan en arbetarkvinna och en tjänsteman är 20 000 kronor.

LO har nyligen kommit ut med sin årliga jämställdhetsbarometer, vilken bland annat visar skillnaden mellan kvinnors och mäns löner. Nytt för i år är att den visar faktiska löner i kronor, och inte en uträkning av vad deltidsarbetande kvinnor skulle tjäna om de arbetade heltid.

Många kvinnor arbetar ofrivilligt deltid och skulle hellre arbeta heltid om det fanns möjlighet till det. Därför ger LO:s nya jämställdhetsbarometer en mer rättvis bild av skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, och därmed ökar skillnaderna i kronor. Mätningen visar på både löneskillnader, skillnader i tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar och skillnader i fysisk trötthet mellan anställda kvinnor och män.

I arbetaryrken tjänar kvinnor i snitt 17 538 kronor i månaden och män 23 436 kronor. I tjänstemannayrken är skillnaden ännu större; kvinnor tjänar i snitt 28 612 kronor i månaden och män 37 539 kronor. Det innebär en skillnad på 20 000 kronor i månadslön mellan kvinnor i arbetaryrken och män i tjänstemannayrken, högre än arbetarkvinnornas månadslön.

Störst andel deltidsanställningar och tidsbegränsade anställningar finner vi bland kvinnor i arbetar­yrken, och lägst andel bland män i tjänstemannayrken.

Både ekonomin och andra faktorer som tidsbegränsade anställningar och dåliga arbetsvillkor påverkar hälsan hos arbetstagare. LO:s rapport visar att de som har sämst fysisk och psykisk hälsa är arbetarkvinnor, följda av arbetarmän, tjänstemannakvinnor och tjänstemannamän. Samma ordning gäller för de som har mest värk i kroppen på grund av arbetet. Sömnproblem är vanligare bland kvinnor överlag, men främst bland arbetarkvinnor. Sämre ekonomiska villkor bidrar starkt till psykisk ohälsa och sömnproblem.

En del högerpolitiker menar att det är kvinnornas eget fel att de har låga löner, vilket de menar beror på brist på utbildning, och antyder att deltidsarbete är ett aktivt val. Ebba Busch Thor, kommunalråd för Kristdemokraterna (KD) i Uppsala och en av kandidaterna till att bli ny partiledare för KD, skrev på Twitter förra året: ”Låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat.”

Majoriteten av deltidsarbetande kvinnor vill hellre arbeta heltid, men då många arbetsgivare tjänar på att ha deltidsanställda tvingas många till det. Detta sänker inkomsterna ännu mer för de redan lågavlönade arbetarkvinnorna. Den ”jämställdhet” som Sverige har skrutit om i årtionden finns inte längre.

Det som krävs för att kvinnor ska få en bättre livssituation är rätt till heltidsarbete, högre löner och bättre arbetsvillkor. Heltidsarbete måste bli en självklarhet, och rätten till fast anställning måste införa. Det finns inte någon anledning till tidsbegränsade anställningar då det bara ökar stressen och oron hos de anställda. 

Kvinnor har idag generellt sett färre rättigheter på arbetsmarknaden, och allra värst är det för kvinnor i arbetaryrken. Strävan efter billig arbetskraft och höga vinster leder fram till en ökad försämring av arbetsvillkor och jämställdhet, vilket i slutändan helt måste elimineras för att ett jämställt samhälle ska kunna växa fram. ■