Regeringens extrastöd till kommunsektorn 2010 räcker inte alls till för att rädda jobb och verksamhet, som regeringen har hävdat.En samlad bild av läget från våra lokala avdelningar i Lärarförbundet visar att två av tre kommuner inte kommer att använda en enda krona av det extra statsbidraget på 7 miljarder kronor nästa år till skolan, larmade Lärarförbundet den 23 oktober.
– Regeringen har vid ett flertal gånger sagt att det extra tillskottet ska användas för att undvika uppsägningar och nedskärningar i skolan. Så verkar det inte bli. Elever och lärare kommer att vara fortsatta förlorare i krisen, kommenterade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Regeringens pengar räcker inte på långt när. Nästa år räknar var tredje kommun med att ekonomin blir dålig eller mycket dålig, enligt Sveriges Radios Ekotredaktion.
I många kommuner räcker extra-stödet nästa år enbart till att kompensera för ökade socialbidragskostna- der.
Dessutom är extrastödet tillfälligt. ”Regeringen har hittills valt att begränsa merparten av resurstillskottet till 2010. Perioden 2011-2013 innebär därför kärva år. Kommunernas finansieringsproblem kan därmed inte lösas med tillskott av engångskaraktär”, tvingas även högerstyrda Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erkänna i sin nya rapport Om kommunernas och landstingens ekonomi – oktober 2009.
Av politiska skäl väljer dock SKL att teckna en alltför ljus bild av kommunsektorn nästa år.
I sin nya ekonomirapport skriver man att ”kommunerna får andrum 2010” och att sysselsättningen i kommuner och landsting blir oförändrad 2010.
Men det är samma SKL som förklarat krig mot de vårdanställdas löner och sagt sig vara beredd att säga upp avtalet med Vårdförbundet för att stoppa lönehöjningar under 2010.
Fler undersökningar och enkäter pekar mot minskad sysselsättning i kommuner och landsting nästa år.
”Drygt fem miljarder kronor i tillfälligt krisbidrag faller ner på landstingen nästa år. De ska rädda jobben och motverka skattehöjningar. Men så gott som alla landsting brottas med underskott och har sparpaket rullande. Pengarna ändrar inte på de planerna”, skrev SKL:s tidning Dagens Samhälle den 15 oktober i år.
Nästan alla landsting drar ned på bemanningen inom vården nästa år. Det visade en enkät bland landstingens personaldirektörer som tid- ningen Dagens Medicin gjort.
Sjukvården är redan nere för räkning efter år av nedskärningar och privatiseringar. Antalet vårdplatser är alltför få och överbeläggningar har satts i system.
Enligt Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 är antalet vårdplatser i landet nu nere på 2,8 per 1 000 invånare, vilket innebär att Sverige intagit jumboplatsen i OECD-statistiken.
Nedskärningar följs av ökad press på de anställda, mer helgarbete och på Akademiska sjukhuset i Uppsala även direkta lönesänkningar genom att minska ob-tlllägget för sjuksköterskor och undersköterskor. I vissa fall handlar det om en lönesänkning på 3 000 kronor.
Det är genom massiva kampanjer och beslutsam kamp som politikerna kan tvingas till att dra tillbaka nedskärningsförslagen. Protester lönar sig, det visar färska exempel från Göteborg.
Högerregeringen skryter med att man sänkt inkomstskatterna (jobbskatteavdraget) med 70 miljarder kronor och det ska ge 80 000 nya jobb ”på sikt”. Skattesänkningar som främst gynnat män med höga inkomster.
Om jobbskatteavdragets 70 miljarder kronor istället satsas på att rusta upp välfärden skulle 150 000-200 000 nya jobb skapas inom den offentliga sektorn. Och det är verkliga satsningar för 200 000 nya offentliga jobb som krävs för att rädda vård, skola och omsorg.
