Det var efter att den grekiska regeringen lovat att genomföra nya drastiska nedskärningar i löner, pensioner och antalet statligt anställda som eurozonens finansministrar beslöt i måndags (den 20 februari) att ge ytterligare krislån (130 miljarder euro, 1 100 miljarder kronor) till Grekland. Det nya krislånet betyder att trojkan (EU, Europeiska centralbanken, ECB, och Internationella valutafonden, IMF) tar ett ännu hårdare strypgrepp på landet.Det nya krislånet hjälper internationella banker som har fordringar på Grekland och dess vilkor fördjupar landets ekonomiska, politiska och sociala kris.
Sedan 2009 har de grekiska arbetarna påtvingats kraftiga lönesänkningar, offentligt anställdas löner har i det närmaste halverats.
Till och med de grekiska poliserna protesterade nyligen i ett brev till trojkan mot att deras månadslöner vid utgången av 2011 hade reducerats till 500 euro i månaden (4 400 kronor).
Greklands arbetare har även Europas längsta arbetstid – 42,5 timmar i veckan.
Ändå påstod finansminister Anders Borg i SVT:s Gomorron Sverige att krisen i Grekland beror på grekerna. Löner och minimilöner är för höga, mässade han. Det är samme Borg som har sagt att i Grekland kan man gå i pension i 40-årsåldern.
I Grekland är pensionsåldern 65 år och ska höjas, samtidigt som pensionerna sänks. Det finns pensionärer i dagens Grekland, vars priser är som i Sverige, som har betydligt mindre än 1 000 kronor kvar att leva av efter att hyran är betald.
Ansvaret för Greklands kris vilar på landets svaga och korrupta kapitalism, fifflande politiker, utländska banker och EU.
Sedan 2009 har Grekland varit satt under trojkans tvångsförvaltning. Resultatet har varit förödande.
Hela 27,7 procent av grekerna lever idag i fattigdom eller riskerar sjunka ner i fattigdom, enligt ny statistisk från EU:s statistikkontor Eurostat.
Arbetslösheten har ökat till över 20 procent. Hälften av alla unga är idag utan jobb. Sedan krisen slog till (2008) har ekonomin krympt med 16 procent. ”Om denna negativa trend fortsätter, vilket jag håller för troligt, kommer ekonomin snart att ha krympt med 25-30 procent. Det finns knappast någon historisk motsvarighet till den fruktansvärda kris som nu plågar Grekland”, sa Uri Dadush, f d ekonom på Världsbanken, till Reuters den 15 februari.
Landet är bankrutt. Det är bara en tidsfråga innan Grekland tvingas ställa in betalningarna. Det verkar dessutom som om Tysklands regering med flera vill köra Grekland ut ur eurozonen.
Borg sa vidare i Gomorron Sverige att Lettland var ett exempel på hur kriser kan hanteras. Stålbadet i Lettland, som syftade till att rädda de svenska banker som blåste upp den lånebubbla som sprack 2008, fick oerhörda och bestående konsekvenser.
Från årsskiftet 2007/2008 till slutet av 2009 minskade Lettlands BNP med 24 procent och arbetslösheten steg (officiellt) från drygt 5 procent till 20,5 procent. Sjukhus och skolor stängdes, lönerna sänktes och pensionerna försämrades.
Det lettiska samhället kommer aldrig att återhämta sig från sviterna av krisen 2008-2010. Och arbetslösheten skulle vara mycket högre om det inte vore för att de som kan har flyttat utomlands. Under åren 2008-2010 minskade befolkningen med 120 000 personer (10 procent av arbetskraften).
Av EU:s 27 medlemsstater är det bara Rumänien och Bulgarien som har en större andel fattiga än Lettland, enligt Eurostat. Fortfarande ligger arbetslösheten, trots en ekonomisk uppgång sedan hösten 2010, på 15 procent. När ekonomin viker nedåt igen är Lettland ännu mer sårbart än 2008.
Just till följd av den krispolitik som Borg påstår var så framgångsrik.
Per Olsson
