På första maj utlyste samtliga fristående fackliga organisationer, socialistiska och kommunistiska, i Iran en gemensam manifestation, ett massmöte i en av Teherans parker.Flera dagar innan 1 maj-demonstrationen startade förföljelsen och arresterandet av arbetarledare, också fa- miljemedlemmar trakasserades och fängslades.
Trots denna repression samlades över 2 000 aktivister, fackligt aktiva och socialister på den internationella arbetarklassens kampdag.
Från flera håll i Teheran marscherade man gemensamt mot parken där 1 maj-firandet skulle börja. Tusentals poliser och islamiska säkerhetsvakter stationerades ut runt Laleh Park från tidig morgon, detta för att hindra arbetarna att samlas senare på kvällen.
När arbetarna började samlas kom attacken.
Det brutala anfallet från regimens styrkor inleddes snabbt. Med batonger och knivar slogs protesten ned och 150 arresterades.
Fortfarande nu två veckor efter 1 maj sitter närmare 100 personer fängslade i Evinfängelset, ett ökänt fängelse där politiska motståndare till re- gimen torteras och mördas. Bland de fängslade finns flera kända arbetarledare och representanter för Vahed, bussförarnas fackförening.
Den iranska diktaturen såg enigheten från arbetarrörelsens organisationer som ett stort hot. Regimen är medveten om arbetarklassens styrka. Det var på grund av rädslan för att rörelsen skulle spridas som regimen valde att brutalt slå ned protesten och massarrestera aktivister.
I Sverige och på andra platser runt om i världen har demonstrationer nyligen genomförts för att de politiska fångarna ovillkorligen måste friges.
Stoppa repressionen – för demokratiska fri- och rättigheter!
Kristofer Lundberg
