”Israels styrande räds en ny intifada”

2013-01-25 08:49:48




Jarden Aaltonen, från Maavak Sotzyalisti/Nidal Eshteraki (CWI Israel/Palestina), besökte nyligen Sverige. Offensiv träffade honom när han under den gångna helgen var i Göteborg.

Hur ser situationen ut i Israel/Palestina just nu?
– Låt oss börja med tältrörelsen i Israel under 2011. Rörelsen gjorde att mer än en halv miljon människor intog gatorna, i motstånd mot regeringen och dess högerpolitik. Detta tvingade Netanyahus regering att ­lova eftergifter och han låtsades vilja ­lyssna på folkets krav. Men istället blev det ökade skatter för arbetare och vanligt folk.
– Därefter följde de brutala attackerna mot Gaza i november i fjol. Attackerna kom efter att Netanyahus parti, Halikud, börjat tappa stöd. Kriget mot Gaza hade två huvudsak­liga mål. Det ena var att få fler väljare till partiet inför valet och det andra att försöka bryta det pale­stinska motståndet mot belägringen av Gaza.

– Det är sant att nationalismen ökade bland judiska arbetare under attackerna mot Gaza, men det var inte lika starka nationalistiska vindar som under kriget mot Gaza 2009.
– Anledningen till att de nationalistiska stämningarna inte var lika starka som 2009, var att många människor insåg att regeringen inte förmår ge trygghet åt den judiska arbetarklassen i Israel. De står enbart för privatiseringar, för en förstörelse av den offentliga sektorn och bryr sig ­inte om vanliga människor och deras behov.
–  Just nu är vi inne i en period av arbetarkamp i Israel efter några år av stiltje, där få strejker och kamp­insatser från arbetare har ägt rum.
Vilka frågor driver CWI för att ­vinna stöd för en socialistisk lösning?
– Hur övertygar vi arbetarklassen om att få ett slut på ockupationen? Vi försöker visa att den regering vi har inte bryr sig om arbetarklassen.
– Regeringen använder militäranslagen och bosättningarna som en ursäkt för att driva igenom nedskärningar. De säger att: ”Vi vill verkligen bygga nya skolor och sjukhus, men vi kan inte göra det på grund av att palestinierna vill döda er. Därför ­måste vi använda alla pengarna på ­militären och försvarsmakten. Vi kan inte ­skapa fler arbetstillfällen.”
– Vad vi försöker visa är att den brutala israeliska militarismen helt enkelt inte kommer att ge säkerhet och fred för Israel, eftersom man ­inte kan skjuta ner alla demonstranter. Man kan inte arrestera alla frihetsak­tivister och inte sätta upp checkpoin­ter [gränskontroller] överallt och man kan inte göra palestinierna fattigare och fattigare utan att det leder till en reaktion med attacker mot ­israeliska arbetare och människor.

– Vi har inga illusioner, det är inte särskilt troligt att den stora majoriteten av den judiska arbetarklassen i Israel vaknar upp i morgon bitti och motsätter sig det brutala förtryck mot palestinier som finns, men vi är nu inne i en period av arbetarkamp där många ungdomar i Israel är ute efter ett alternativ till den politik som förs idag.
– Denna kamp kan dock bidra till att åtminstone de mest radikala arbe­tarna och ungdomarna börjar inse att det enda sättet att kasta ut denna regering, är att slåss tillsammans med palestinier – mot den israeliska härskande klass som är den verkliga fienden till både judiska och palestins­ka arbetare.
Hur är det politiska läget på Västban­ken?
– Situationen på Västbanken blir mer och mer explosiv för varje dag. Den israeliska härskande klassen är mycket rädd för att det ska bryta ut i den tredje intifadan. Den israeliska regeringen är speciellt oroad över att det kommer att bli en kamp från de palestinska massorna, likt den vi såg i den första intifadan på 1980-talet, då mycket mark vanns. Därför skickar de dit armén för att gripa palestins­ka aktivister. De skjuter med skarpa skott in i demonstrationer, vilket resulterade i att minst fyra unga pale­stinier miste livet under veckan den 7-13 januari. De river fler hus än någonsin och backar även upp bosättar­miliser. De får vapen från den israeliska armén och dessa miliser ­anfaller det palestinska folket.

– Som en reaktion på att FN gav Pale­stina observatörstatus försöker Israel straffa den palestinska myndigheten genom att hålla tillbaka mer än 100 miljoner shekel (200 miljoner kronor) från dem. Dessa pengar är menade att överföras till den palestin-ska myndigheten och ska bland ­annat användas till att betala ut löner.
– Den 16 december 2012 genomförde arbetare på Västbanken tillsammans med lärare i de allmänna skolorna en strejk mot att dessa pengar undanhålls. Strejken medförde att den palestinska myndigheten medde­lade att de kommer att betala ut en del av lönen till de strejkande.
– Naturligtvis är det inte tillräckligt med pengar och det är mycket troligt att vi kommer att få se fler strejker liknande den i december.

– Jag vill också gärna berätta lite om det palestinska tältlägret Bab al-Shams, ungefär ”Solens port”. Det är en ny by som har etablerats av mer än 200 palestinska aktivister i ett ock-uperat område som kallas E-1, vilket ligger nära östra Jerusalem. Detta område är ett ockuperat område på Västbanken, som den israeliska rege­ringen deklarerade som ett område som palestinier inte får komma in på.
– Men dessa aktivister tog sig in och byggde snabbt upp en by av tält och kallade den för Bab al-shams. De sade att det är deras rätt att befria sitt eget land och hoppas få se fler byar som Bab al-Shams.
– Efter två dagar skickade Israel in speciella polisstyrkor för att radera ut den här byn och aktivisterna från kartan. De tog tälten och fängslade många av byns aktivister. Ändå tror vi att det här sättet att kämpa är mycket viktigt. Vi anser att det är ett bra svar till de israeliska bosättningarna, tillsammans med strejkerna mot den palestinska myndigheten och mot den israeliska regeringen.
– Den palestinska befrielsekampen kan nå fler framgångar, men naturligtvis anser vi att den israeliska arbe­tarklassen måste vara solidarisk med denna kamp. Vi anser att de israeliska fackföreningarna måste utlysa generalstrejker i Israel, som en handling av solidaritet, mot ockupationen och mot den israeliska regeringen, mot nedskärningar och privatiseringar.

Vad gör CWI Israel?
– Vi deltar i demonstrationer mot ockupationerna och vi spelade en stor roll i att arrangera demonstratio­nerna mot attackerna på Gaza i november. Just nu är vi mycket engage­rade i arbetarnas kamp på två popu­lära dagstidningar i Israel.
–Vi kämpar för etablerandet av ett nytt arbetarparti som tar kamp både mot kapitalismen och mot den brutala israeliska imperialismen.

Intervju: Robert Bielecki