Över 60 personer skadades när ortsbor drabbade samman med utländska
gästarbetare i italienska Rosarno. Det var antagligen de mest våldsamma
sammandrabbningar med rasistiska undertoner som ägt rum i Italien på
åratal. Ett fåtal gästarbetare flydde staden, medan fler än 1 000 andra
bussades iväg av polis och hölls i förvar över helgen. Under tiden
jämnades deras provisoriska bostäder med marken.Det var den undertryckta ilskan hos afrikanska gästarbetare som exploderade i Rosarno, en småstad i den fatti-ga jordbruksregionen Kalabrien, den 7 januari.
Några dagar tidigare hade en grupp gästarbetare beskjutits med luftgevär när de var på väg hem från sina arbeten. Den händelsen triggade upplopp och protester, där grupper av utländska arbetare drabbade samman med polis och lokala slagskämpar. Därefter utsattes de utländska arbetarna för en brutal häxjakt som gick så långt att arbetare misshandlades med järnrör och rammades av bilar.
Den 11 januari gick flera tusen av Rosarnos 15 000 invånare ut i en anti-rasistisk demonstration tillsammans med afrikanska gästarbetare. Demonstranterna anklagade istället staten för att ha ignorerat problemen i staden och de katastrofala förhållanden gäst-arbetarna tvingats leva under. Händelserna i Rosarno har inte minst av- slöjat hur usla levnadsförhållandena är för Syditaliens immigrantarbetare.
Den fackliga centralorganisationen CGIL uppskattar att det finns 20 000 illegala gästarbetare i Kalabrien (södra Italien). De flesta av dem är säsongsarbetare på frukt- och grönsaksplantager. Bara i Rosarno bor 1 500 personer i övergivna fabriker utan rinnande vatten, elektricitet eller sanitet. De flesta av dem har svarta anställningar och tjänar 20-25 euro (210-260 kronor) om dagen eller mindre för 12 till 14 timmars arbete. Läkare Utan Gränser rapporterade nyligen att ”Många av dem lider av andningssvårigheter eller muskelskador som orsakats av de ohälsosamma boendeförhållandena och de långa arbetsdagarna.”
Rosarno utgör bara toppen på isberget i det ofantliga system av bedrägeri och exploatering som kontrolleras av maffian, vilken gör enorma vinster genom att suga ut den extremt billiga arbetskraft som immigrantarbetarna utgör.
Detta, tillsammans med andra aktiviteter som internationell drog- och vapenhandel, förskingring av offentli-ga medel och prostitution, har blivit en väldigt lukrativ verksamhet för den organiserade brottsligheten.
Efter händelserna i Rosarno har inrikesministern Roberot Maoni sagt att våldet var ett resultat av de ”åratal av överdriven tolerans” som gynnat illegala arbetare i italien.
Maoni kommer från det främlingsfientliga partiet Lega Nord som sitter med i Berlusconis regering. Han påstod också att regeringen kommer att deportera alla ”illegala” immigrantarbetare som deltog i upploppen.
Under de senaste två åren har den Italienska högerregeringen drivit i-genom en serie rasistiska och repressiva åtgärder mot invandrare.
Bland åtgärderna kan nämnas de ”civila patruller” som fått tillåtelse att kontrollera invandrare, att det blivit en skyldighet för offentliga tjänstemän att anmäla papperslösa flyktingar, de organiserade bestraffningsrä- derna mot romska läger, att privatpersoner som på något sätt hjälper papperslösa kriminaliserats och numera riskerar upp till tre års fängelse, eller de båtar med flyktingar som tvingas vända tillbaka ut på öppet vatten, vilket betyder att man förvägrar människor rätten att söka asyl.
Nyligen lanserade de styrande politikerna i Coccaglio i norra Italien en officiell kampanj för ”invandrarutrensing” under det cyniska namnet ”Vit Jul”.
Kampanjens mål var att identifiera och utvisa så många icke-européer som möjligt före jul. Stadens borgmästare, som tillhör Lega Nord, förklarade: ”Vi vill bara börja göra rent här.” Den 8 januari fick alla offentliga skolor ta del av ett dokument som ger ”riktlinjer för integrering av invandrarelever”. Riktilinjerna inkluderar en ny maxgräns på 30 procent för andelen elever med invandrarbakgrund i offentliga skolor.
Den italienska vänsterns kollaps, som illustreras av hur PRC:s (Partido della Refondazione Comunista, ungefär ”Partiet för kommunismens återfödelse”) väljarstöd rasade till följd av partiets kompromissvilja och kapitulation inför nyliberal politik, har varit en av huvudorsakerna till högerpartiernas och Lega Nords stigande opini-onssiffror.
Immigrantarbetarnas reaktion på Rosarnobornas rasism skulle ha kunnat undvikas om fackföreningarnas ledare organiserat en ordentlig kampanj för att försvara gästarbetarnas rättigheter och kopplat den kampen till den övriga arbetarklassens krav.
Vad som krävs är en gemensam kamp för alla arbetare, oavsett bakgrund och nationalitet; en kamp för jobb, drägliga bostäder och bättre levnadsstandard för alla, en rörelse som vägrar betala kapitalismens kris.
Detta förutsätter en kompromisslös kamp för att riva upp de rasistiska lagar som regeringen infört.
Cedric Gerome
CWI
