Priset på järnmalm sjunker och gruvbolagen skär ner.
Sedan senaste toppnoteringen 2013 har järnmalmspriserna fallit med 40 procent under 2014. Orsaken är ökad produktion och en ytterst bräcklig ekonomisk utveckling i Kina – världens största järnmalmsimportör. Det statliga gruvbolaget LKAB har svarat med ett miljardbesparingspaket. För krisande Northland och järnmalmsgruvan i Pajala ser framtiden mycket dyster ut.
LKAB gick förra veckan ut med beskedet att 7 procent av kostnaderna ska skäras bort – cirka en miljard kronor. Inga uppsägningar är aktuella, men istället för nyanställningar vid nyöppnade gruvor ska personal flyttas från befintlig verksamhet. Dessutom skär LKAB ned på entreprenörer, resor, sponsring, utbildningar etcetera.
För LKAB är det nuvarande malmpriset på drygt 80 dollar per ton inget akut hot, då produktionskostnaderna är betydligt lägre. För Northland är situationen däremot värre. Företaget genomgår just nu en rekonstruktion, där de bland annat planerar en ny strategi som innebär att den andra produktionslinjen läggs i malpåse. Enligt tidigare uttalanden skulle den produktionslinjen få ned produktionkostnaderna till omkring 80 dollar per ton. De betyder alltså att även enligt den ursprungliga planen skulle Northland ha stora problem med att ens gå runt.
Visserligen menar de flesta råvaruexperter att priset på järnmalm kommer att stiga något igen. Å andra sidan kunde ingen av dessa ”experter” förutse årets snabba prisfall.
Dessutom bygger deras prognos på att små högkostnadsproducenter, som Northland tillhör, kommer att slås ut och lägga ned. Enligt Goldman Sachs råvaruanalytiker Christian Lelong kommer 110 miljoner ton av järnmalmsproduktion att ”lämna marknaden” under 2015.
Samtidigt tillkommer stora mängder ny produktion. De fem största järnmalmsbolagen kommer att öka sin produktion med 40 procent till 2017 – medan prognoserna för efterfrågan pratar om en ökning på mellan 10 och 15 procent. Resultatet för priserna ”blir en katastrof”, citeras en råvarukommentator i Wall Street Journal.
Förhoppningarna om en vändning i prisutvecklingen baserar sig på att den kinesiska regimen kommer att lansera något slags nytt stimulanspaket för att hålla igång den avstannande ekonomin – och framförallt fastighetsmarknaden. Kina importerar idag två tredjedelar av världens havsexporterade järnmalm och bostadsbyggandet står för cirka 15 procent av efterfrågan på järn. Men utvecklingen ser allt dystrare ut. Enligt ekonomen Bill Evans, som citeras i The Australian, faller bostadspriserna på 95 procent av de största fastighetsmarknaderna i Kina. Samtidigt faller nyproduktionen av lägenheter.
Mycket tyder på att ”supercykeln” av höga järnmalmspriser är över. Hur långt priset kan falla återstår att se. För högkostnadsproducenter som Northland, som spekulerat i höga malmpriser och som själva är helt i händerna på finansspekulanter, är framtiden ytterst osäker. För samhällen som Pajala skulle en nedläggning vara en social katastrof, samtidigt som hindrandet av läckade av miljöfarliga gifter till omgivande miljö skulle stå utan finansiering.
Argumenten för en offentligt ägd, demokratiskt styrd och planerad gruvindustri har sällan varit tydligare. ■
