John Singer Sargent – Från porträtt till krigsskildring

2018-12-19 13:57:13

foto: Collection of the Flint Institute of Arts, Flint, Michigan. Gift of the Viola E. Bray Charitable Trust via Mr. and Mrs. William L. Richards
Vackra porträtt av Sargent ställs ut på Nationalmuseet i Stockholm.

Fram till den 13 januari 2019 har du chansen att se John Singer Sargents (1856-1925) målningar i en utställning på Nationalmuseet i Stockholm. Det är första gången någonsin den ställs ut i Norden. 

John Singer Sargent föddes i Florens 1856 till amerikanska föräldrar, och även om han var amerikansk medborgare levde han större delen av sitt liv i Europa. Han har beskrivits som den tidens mest framträdande porträttkonstnär, något han livnärde sig på, och flera av målningarna i utställningen är just porträtt av det sena 1800-talets societet: Överklass, politiker, kultureliten med flera avbildas med pompa och ståt.
Man kan fråga sig varför man som socialist skulle vara intresserad av att se såna målningar, men det är intressant att få en inblick i dels deras hybris och ”överhet”, dels hur Singer porträtterade dem. Flera avbildades som rena Ebenezer Scrooges från Dickens En julsaga: bittra, sura rikemansgubbar.
Vissa av hans porträttmålningar visas intressant nog sida vid sida med den svenska konstnären Anders Zorns porträttmålningar, då båda var verksamma under samma tid och båda blev anlitade av eliten att måla av dem.

Han slutade 1907 att måla porträtt och beskrev senare i livet i ett brev till en nära vän att han avskydde att måla porträttbilder, ”särskilt av överklassen”. Även under åren då han målade porträttbilder, men framför allt efter, målade han målningar av landskap och motiv av städer han besökte (som Alperna, den kanadensiska vildmarken, det karga ökenlandskapet kring Palestina, marockanska städers bakgator, Venedigs kanaler och de norska fjordarna). Andra motiv kunde vara romska läger och tiggande franska flickor.
Sargent målade också flera porträtt av nakna män, och i utställningen visas flera av de kolteckningar han gjorde i detta motiv. Vissa historiker menar att han troligen var homosexuell, men att han dolde sin sexuella läggning utåt eftersom det i de flesta europeiska länder på denna tid var straffbart med homosexualitet. Väldigt lite är dock känt om hans privatliv. Han skrev inga dagböcker, förblev ogift och var reserverad som person.

Under hans senare år blev han anställd av den brittiska regeringen som krigsmålare under första världskriget, i syfte att måla inspirerande krigsmålningar för den brittiska befolkningen. Men istället målade han om krigets fasor; en målning, ”Gassed”, visar en bataljon som blivit utsatta för senapsgas och med ögonbindlar går på rad hållande på varandras axlar, ledda av en som inte blivit blind. En annan visar hur trupper transporteras till fronten, trupper han beskrev som ”kanonmat”. Han förfasade sig över kriget, och var personligt drabbad av dess fasor då hans syskonbarn dödades av krigets bomber.
Det finns en otrolig detaljrikedom i alla hans målningar, och är nästintill så detaljerade och skickligt målade att de på sina håll påminner om fotografier.

Personligen tyckte jag utställningen var väldigt intressant, med fantastiska målningar och intressanta faktarutor intill varje målning. Ta chansen att under mellandagarna eller efter nyår gå dit om du kan – efter kl 15 kan man dessutom gå två för priset av en (150 kronor).