Dagen innan samebyarnas stora demonstration i Jokk-mokk den 24 augusti mot gruvbrytning i kommunen, tog Offensiv tempen på kampen.Markus Nyström har tillbringat mer eller mindre hela sommaren på Kamp Kallak, lägret från vilket motståndet mot gruvbrytningen har utgått.
– Det var först i förrgår bolaget lyckades genomföra provsprängningar. De gjorde det trots att det fanns människor innanför säkerhetsavspärrningar. En aktivist satt i ett träd bara 20 meter från sprängningen, men ändå sprängde de, berättarr Markus och fortsätter:
– Det värsta är ändå att de gör allt detta med stöd av polisen, både i ord och handling.
– Polisens insatschef här är ganska hemsk. Idag sa han till aktivisterna: ”Om ni inte flyttar på er kommer ni få ont. Jag har ont i ryggen och orkar inte bära någon idag. Vi har olika metoder att åsamka smärta och vi kommer att använda dem”. Det är en sak att polisen säger att ni måste flytta på er, men en helt annan att hota med att skada folk. Dessutom har de drivit bort journalister härifrån.
Känner ni att ni har stöd?
– Ja, absolut, och det bara växer. Folk kommer hit från Jokkmokk, Porjus och samebyarna.Varje dag kommer folk för att prata, tar med mat och så vidare. Just nu är vi cirka 20 pers här, men var och varannan kväll är vi 30-40 personer. Mitt ute i skogen.
Vilka effekter skulle en gruva i Kallak få?
– Självklart skulle det bli negativt för rennäringen. Både på grund av gruvan och också infrastrukturen kring den med vägar, järnvägar, tunga transporter med mera. Jag tror att om denna gruva blir verklighet blir det bara den första i regionen.
– Om staten bygger järnväg hit; vem tror att de då skulle nöja sig med en gruva? Inte en chans. Samma bolag prospekterar efter koppar, uran, titan och järn i hela lilla Luleälvens dalgång.
– Sedan är det ju de rena miljöföroreningarna. Gruvor släpper ut mycket skit, inte minst är det stora utsläpp av koldioxid. Detta trots att regeringen har lovat att sänka koldioxidutsläppen.
Hur tycker du det borde gå till om en gruva ska etableras?
– Först och främst är det superviktigt att de som berörs får något att säga till om. I dagens minerallag finns ingen form av lokal demokrati. Idag beter sig staten mycket illa mot samerna. Det är fortfarande en slags kolonialism. Riksintresset gruvindustri går före riksintresset rennäring, vilket senast visade sig i regeringens beslut om gruvan i Västerbotten.
– För dem handlar det bara om pengar, men man kan inte jämföra värdet av en gruva med en hundraårig kultur.
– Det behövs oberoende miljökonsekvensbeskrivningar. Idag görs dessa av konsulter betalda av gruvbolagen. Det behövs en tillståndsprocess som är transparent och utan påvekan av lobbyister. Naturligtvis måste förstås den miljövänligaste tekniken användas. Dessutom behöver skatterna ändras – idag går ingenting tillbaka lokalt – till de som lever med de negativa konsekvenserna av en gruva. Idag ges våra naturresurser bort gratis till riskkapitalbolag från England.
Hur går motståndet vidare?
– Polisen och bolaget tror att de har knäckt motståndet, men tvärtom växer stödet. Facebookgruppen “Gruvfritt Jokkmokk” har mer än fördubblats sedan polisens första ingripande. Fler Jokkmokkbor vågar också ifrågasätta denna kortsiktiga gruva. Nu skriver media om frågan, debattartiklar har varit både i Svenska Dagbladet och DN. Det börjar röra på sig.
– Även om jag tror att bolaget till slut kommer kunna genomföra sin provbrytning har det varit till ett högt pris ekonomiskt på grund av extra inhyrda vakter och så vidare, men framförallt vad gäller opinionen.
Intervju: Jonas Brännberg
