En av de mest framgångsrika sektionerna i CWI, Committee for a Workers International, som deltog på världskongressen i januari, är den pakistanska. En av ledarna, Rukhsana Manzoori, berättar här om framgången som gjort att partiet har 331 medlemmar och 43 partiföreningar.– Vårt parti, SMP – Socialist Movement Pakistan – är drivande i den fackliga kampen och även i kvinnokampen. I november hade vi en konferens för TURCP, det tvärfackliga nätverk som vi bygger. Målet var 200 deltagare, det kom 300!
88 fackföreningar
– Det var post- och telearbetare, stålarbetare, bankanställda, textilarbetare, elektriker, anställda på kraft- och vattenföretag, handelsanställda och många fler. Medlemmar i 88 fackföreningar var närvarande. Under året har TURCP haft 32 offentliga aktiviteter i fackliga frågor.– Vi kämpar mot privatiseringarna och mot lönesänkningar.
De senaste åren har det varit ett kampuppsving i det militärt styrda och religiöst färgade Pakistan. Hårdast konfrontation blev det då telefacket år 2005 tog strid mot privatisering av telebolaget PTCL.
Efter en framgångsrik obegränsad strejk med 60 000 arbetare kunde regeringen genomföra privatiseringen först efter en kupp i fackledningen och efter att ha låtit militären besätta arbetsplatserna och arrestera över tusen fackliga aktivister. TURCP spelade en viktig roll under strejken.
Nästa stora insats var organiseringen av arbetarsolidaritet och fackligt demokratiskt styrt bistånd vid den stora jordbävningskatastrofen i Kashmir senare samma år.
– Nu är vår viktigaste fråga kamp mot regeringens nya lagstiftning som ökar den tillåtna arbetsdagen inom industrin och privata sektorn från 8 till 12 timmar.
TURCP-konferensen antog också ett uttalande mot diskrimineringen av kvinnor, mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna och mot Hudoodlagarna. De sistnämnda är de 27 år gamla lagar som kräver att ett våldtäktsoffer måste ha fyra manliga vittnen för att kunna anklaga någon för våldtäkt. Vittnena måste vara muslimer. Lagarna likställer våldtäkt och frivilligt sex. SMP genomförde konferenser och protester mot dessa lagar tillsammans med andra kvinnoorganisationer förra året. Nu har lagen ändrats så att det ”bara” krävs två manliga vittnen.
Kamp mot våldtäkter
– Det är en katastrof. Hudoodlagarna måste skrotas helt och hållet. Patriarkatet är så starkt i Pakistan. Den senaste företeelsen är att syraattacker (män som kastar syra på en kvinnas ansikte för att förstöra det) sker även utanför hemmen, på arbetsplatser, universitet och skolor av män som är förbittrade på att en kvinna avböjt deras flirtar.– SMP kommer att starta en kampanj mot detta, där vi bland annat kräver att staten betalar ansiktsoperationer för syraoffren. Deras liv blir annars helt förstörda, de kan inte röra sig utanför hemmet.
– Det är förbjudet för kvinnor att röra sig utomhus på egen hand efter mörkrets inbrott. Det krockar med de nya arbetstidslagarna. Textilarbeterskorna kommer att tvingas arbeta till klockan tio på kvällen. De kvinnliga arbetarna kommer ovanpå slavarbetet att utsättas för statlig repression. Efter nattslitet måste kvinnan i familjen stiga upp först av alla för att ge frukost åt sin man.
Ökat förtryck av arbetare
SMP driver sedan tre år tillbaka en kampanj mot mäns våld i hemmet. Genom protester utanför politiska församlingar får de mediauppmärksamhet och väcker frågan. Studiecirklar, affischering i bostadsområden och på arbetsplatser ökar också medvetenheten.– När vi genomför protester får vi bättre gensvar av arbetare än av medelklassen. När general Musharraf lättar ett snäpp på det rättsliga kvinnoförtrycket ökar han på förtrycket av arbetarkvinnorna. För oss finns det en framtid bara i socialismen, avslutar Rukhsana.
Elin Gauffin
