foto: Allan Hopkins / Flickr CC
Arktis smältande is beror på temperaturförändringar och påverkar väder- och klimatmönster över hela världen. Även djurlivet kring Arktis hotas.
I den senaste rapporten av National Research Council of the National Academies (amerikanskt forskningsinstitut) titulerad Arctic Matters: The Global Connection to Changes in the Arctic fastslås att den arktiska havsisen smälter i en rekordartad takt och att det påverkar de globala klimat- och vädermönstren.
Den senaste sommaren låg istäcket i Arktis på dess fjärde lägsta nivå som någonsin har uppmätts. Trenden de senaste decennierna pekar mot att istäcket bara kommer att fortsätta krympa. I rapporten står att läsa att ”Genom satellitanvändning har forskare upptäckt att ytan som havsisen täcker i september varje år har minskat med 40 procent sedan sent 1970-tal, en trend som har accelererat sedan år 2007”.
Den accelererande takten sedan år 2007 visas genom att forskare varje sommar mellan år 2007 och 2014 har sett att istäcket har varit på en mindre yta än någon annan gång under de föregående tre decennierna. Temperaturen kring Arktis ökar också minst dubbelt så snabbt som på andra ställen på jorden, vilket bidrar till den snabbare issmältningen, men också till andra dramatiska förändringar i vädret och klimatet i regionen. Dessa förändringar gör det dessutom svårare att förutse mönster i klimat och väder, såväl i Arktis som i resten av världen.
Ett fenomen som äger rum för första gången på åtminstone 10 000
år och som verkar bli allt mer vanligt är massiva löpeldar på frusen mark, vilket är ett resultat av att det blir allt mer torrt i området på grund av så kallade antropogeniska klimatrubbningar (anthropogenic climate disruption, ACD).
”Förändringar i Arktis har potentialen att påverka vädret tusentals kilometer bort. Eftersom temperaturen ökar snabbare kring Arktis än i tropikerna blir temperaturstigningen, som driver jetströmmen, mindre intensiv”, konstaterar rapporten.
Det betyder att jetströmmen försvagas och genomgår en skiftning bort från dess vanliga mönster, vars effekt blir att vädermönstren blir mer ihållande och långvariga på mellanbreddgraderna. Det innebär i sin tur längre torkperioder, mer intensiva värmeböljor och längre, mer intensiva köldknäppar, som man bland annat har sett i USA och i Europa under de senaste åren. Värmeböljor och skogsbränder i den amerikanska delstaten Kalifornien har exempelvis blivit mer regel än undantag. Det har också inneburit en enorm brist på vatten för vanligt folk, eftersom vattnet istället har gått till de mycket vattenintensiva och vinstrika fikonodlingarna.
Doktor Julienne Stroeve, som är huvudforskare vid USA:s nationella snö- och isdatacenter i Boulder, Colorado, säger till sajten
TruthOut.org:
– Det arktiska havet kommer troligen att efter år 2040 uppleva isfria somrar då den globala uppvärmningen fortskrider. […] Arktis är vanligtvis täckt med snö och is hela året om. Snö och is har en hög albedo [albedo = mått på reflexionsförmåga], vilket innebär att de reflekterar det mesta av solens energi tillbaka ut i rymden. Det bidrar till att hålla regionen och hela planeten kallare än vad som annars skulle vara fallet. När havsisen smälter, eller när snö och glaciärer smälter, minskar det albedon, vilket innebär att en allt större del av solens energi absorberas av havet och landytorna, vilket ytterligare värmer området.
– Alla våra storskaliga väder- och havsmönster är sammanlänkade till temperaturskillnaden mellan polerna (som får lägre solinmatning) och ekvatorn (som får mest solinmatning). Ändras temperaturskillnaderna kommer det att innebära en massiv, storskalig förändring på vädermönstren, som jetströmmar. Det skulle i sin tur påverka nederbördstrender, frekvensen av extrema väderfenomen med mera. Vi går nu in mot tidigare okänd terräng, avslutar Stroeve.
Förutom de markanta förändringarna av hela världens klimat drabbas ekosystemet i området också allvarligt. Många av djuren, som sjöfåglar, sälar, valar med flera, är på olika sätt beroende av havsisen för att kunna jaga, bo och föda upp sina ungar. Uppvärmningen av vattnet leder också till att nya arter söderifrån tar sig in och konkurrerar med de arktiska arterna, vilket även drabbar de människor som bor i området som livnär sig på jakt och fiske.
Vidare bidrar den smältande isen till en ökad havsnivå globalt, vilket redan har fått kännbara effekter för många önationer och länder nära havsytan och kuster, särskilt i Sydostasien där översvämningar och extrema väderfenomen har blivit allt vanligare. Det i sin tur kommer att fortsätta öka antalet klimatflyktingar.
Siffror för år 2015 finns ännu inte, men enligt Norwegian Refugee Council tvingades 19 miljoner människor på flykt under år 2014 på grund av naturkatastrofer, förändringar i klimatet och så vidare. 90 procent av dessa är från Asien. Även den grönländska inlandsisen smälter. Om den skulle smälta helt skulle världshaven höjas med hela sju meter enligt vissa beräkningar.
Ännu en accelererande faktor i det hela är att stora mängder växthusgaser frigörs när permafrosten smälter som tidigare har bundits i marken. Det påverkar också infrastruktur och bosättningar, som är byggda att stå på permafrost. När den smälter förstörs hus, rör och vägar. I Ryssland hotas staden Jakutsk, som har hela 300 000 invånare, att helt förstöras då den är byggd på permafrosten som nu har börjat smälta.
Borgerlig media och regeringar har hyllat det avtal som slöts i Paris under klimattoppmötet i december i fjol, trots att det inte var något annat än ett bedrägeriavtal som ger storföretag grönt ljus till fortsatt exploatering av naturresurser och fortsatt nedsmutsning av planeten. Det är kapitalismens konstanta behov av expansion för att öka sina vinster som är huvudboven till trenden med ökade utsläpp globalt sedan 1800-talet.
Inom kapitalismen finns det inget utrymme för människans, djurens och naturens behov, eftersom behovet av vinst för de superrika kapitalägarna står över alla andra intressen – allt som kan offras på kapitalismens altare om det innebär vinst. Därför kan en hållbar och grön omställning av produktion och drift av varor, tjänster och energi endast åstadkommas om de stora energi- och oljebolagen samt storföretag och banker världen över ställs under demokratisk kontroll och styre underifrån. Detta för att kunna fördela de ekonomiska resurserna utifrån behoven, som till exempel till investeringar i kraftigt utbyggd och gratis kollektivtrafik, klimatsmarta lägenheter, forskning och utveckling av förnyelsebar energi, effektiviserad transport av varor etcetera.
Detta betyder krav på en socialistisk samhällsomvandling, vilket är det enda sättet att stoppa kapitalismens hejdlösa utsläpp av växthusgaser och föroreningar samt dess utsugning av arbetare och unga. Nya massaktioner, protester och rörelser som kopplar samman miljörörelser och klimatkampen med kampen mot kapitalismen behöver akut byggas.
De många och framgångsrika klimatrörelser som finns över världen behöver enas i en gemensam kamp med arbetarrörelsen, fackföreningar med mera, koppla miljökampen med kampen mot kapitalismen och utrustas med ett socialistiskt program för att på allvar kunna ställa om till ett klimatvänligt globalt samhällssystem i enlighet med allas behov. ■
