1990-talskrisen innebar att hundratusentals jobb i den kvinnodominerade offentliga sektorn försvann. Nedskärningarna fortsatte länge efter att Sveriges ekonomi återhämtat sig, med Göran Perssons världsrekord i budget- sanering.Nu varnar Sveriges Kommuner och Landsting för att den ekonomiska krisen i år sänker deras inkomster med motsvarande över 50 000 heltidsjobb. Och det är bara början.
När jobben i vård och omsorg försvinner slår det direkt mot kvinnor på tre sätt:
- Det är främst kvinnor som förlorar jobbet.
- De som har jobbet kvar får ännu högre arbetsbelastning, då allt färre anställda ska göra allt mer. Det resulterar i sin tur i ökade sjukskrivningar. Redan idag är kvinnor sjukskrivna i större utsträckning än män.
- Avlönat yrkesarbete blir till obetalt hemarbete, det är oftast kvinnor som tar hand om sjuka släktingar som kommun eller landsting inte har tid för.
När tidningen Stockholm City skrev om stigande arbetslöshet bland unga försökte Stockholms socialborgarråd, moderaten Ulf Kristersson, lugna med att man kan jobba med hushållsnära tjänster – men är det till så mycket tröst för arbetslösa att 1800-talets tjänstehjon kan vara på väg tillbaka?
En försvagad ställning på arbetsmarknaden med lägre löner, sämre pensioner och sociala försäkringar innebär en försvagad position i hela samhället.
Över en fjärdedel av barn som lever med en ensamstående förälder (oftast mamman) är ekonomiskt utsatta, visar Rädda Barnens senaste rapport.
En risk med att jobben i offentliga sektorn försvinner är att kvinnor tvingas tillbaka till hemmen. Några som skulle glädjas sig över det är högerregeringen, som har försökt åstadkomma det med hjälp av vårdnadsbidraget.
Kvinnors frigörelse från hemmets sfär har historiskt varit avgörande för kvinnors rättigheter i stort. Den första vågens kvinnokamp i början av 1900-talet skedde i och med kvinnors utträde på arbetsmarknaden. Den andra vågens kvinnokamp, på 1970-talet, fick sin styrka från att kvinnor stärkte sin ställning på arbetsmarknaden.
Med en ökad fattigdom och social utslagning följer en risk att fler utnyttjas i den kvinnoförtryckande sexindu-strin.
I mitten av december 2008 var det över 50 000 arbetslösa – 32 procent – som stod utan a-kassa och hade max 7 040 kronor i månaden före skatt att leva på. När allt fler befinner sig i en sådan ekonomiskt desperat situation löper fler en risk för att hamna i sexindustrin.
När ett samhälle blir hårdare ekonomiskt brutaliseras också mänskliga relationer. Det finns alltså en risk för att våldtäkter, sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor ökar i krisens spår.
En kvinna som utsätts för våld av en man hon lever med får det svårare att ta sig ur situationen om hon dess-utom är ekonomiskt beroende av honom.
Kvinnokampen har många akuta uppgifter. Vi måste ta strid för jobben och exempelvis starta rädda vården-kampanjer runt om i hela landet.
Det är nu också särskilt viktigt att bekämpa sexistiska attityder som yttrar sig bland annat i sexuella trakasse-rier och våld mot kvinnor. Liksom att avskaffa sexistisk reklam och porrindustrin som objektifierar kvinnor.
Karin Wallmark
8 mars:
Stockholmkl 12.00 Sergelarkaden
Arr: Iranska Kvinnors Rätt
Kl 16.00 Slussen
Arr: 8 mars-kommittén
Göteborg
kl 11.30 Gustav Adolfs torg
Arr: 8 mars-kommitten i Gbg
