utgiven av förlaget En bok för alla 2007.
Poesi i gåva till en ung människa, kan låta överambitiöst. ”Vem läser dikter nu för tiden? Så löjligt!” Ja, visst kan det hända att du får den blicken när papperet tas av, men frestas inte att försvara ditt presentval. Le bara vänligt tillbaka och bida sedan din tid.
Ty boken kommer att läsas. Inte från pärm till pärm kanske, vilket för handlingens skull är helt onödigt, utan lite här och lite där. Prövande, undersökande, ibland godkännande, andra gånger underkännande, ofta igenkännande. Inspirerad kanske den snart vuxne, nyss ett barn, t o m tar sig för att skriva själv. I all hemlighet förstås. Det kommer du som givare förmodligen aldrig att få veta, men du kan ge ditt barn chansen att hitta ett nytt rum i sig själv.
Boken är dörren. Här finns allt medhåll och all den förståelse en ung människa kan önska sig. De utvalda poeterna må vara gamla eller rent av döda, men åh så levande och omstörtande glöder inte ännu deras ord.
Läs den själv – om du törs och låt dig minnas din ungdom då känslorna svallade. Om inte annat kan det vara bra som förberedelse för de strider/diskussioner/ifrågasättanden som om de inte har kommit än, snart kommer att vara lika vanliga vid köksbordet som maten. Då kan jag med fördel rekommendera Lovad vare vreden. Som motvikt kan man sedan t ex läsa Eeva Kilpis Säg till om jag stör, där kärleken droppar från var bokstav.
Det finns faktiskt även råd till föräldrar om det hälsosamma med att blanda kärleken med en gnutta likgiltighet. Många underbara dikter och poeter får man tillgång till. Ta bara Tage Danielssons underfundighet som inte har bleknat det minsta med åren.
Ge boken till ditt högt avhållna barn med en önskan om ännu mer kärlek och uppror.
Agneta Sundström