De senaste åren har de repressiva lagarna blivit fler och fler. Presidenten, Nursultan Nazarbayev, har utnämnt sig själv till president på livstid och det är olagligt att öppet kritisera honom. Den senaste förändringen i konstitutionen innebär att om du skrynklar en tidning med presidentens ansikte kan du åka i fängelse. Nazarbayevregimen fruktar massorna och försöker därför trycka ner varje protest, men regimen har inte kontroll över situationen. Alla kamprörelser i Kazakhstan ställer politiska krav.– Ainur Kurmanov, ledande medlemi i Sotsialisticheskoye Soprotivleniye, har blivit fängslad 16 gånger. Bland annat på vår demonstration den 1 maj, då även andra oppositionsfigurer arresterades. Den 1 maj var det fullt av politiska fångar i fängelset. Den 4 maj hade vi en protest mot arresteringarna och då arresterade de oss också, men det fanns inte plats för oss i fängelset. Myndigheternas rädsla har inga gränser, säger en av CWI:s medlemmar i Kazakhstan.
– Under den ekonomiska uppgången uppmuntrades folk att ta lån. Förhoppningarna om en bättre framtid har kollapsat i och med krisen. Många kan nu inte ge sina barn mat. De rika tjänar miljarder på olje-, gas- och mineraltillgångarna, men folket har inte råd med livsnödvändiga varor.
Den största proteströrelsen drivs av folk som tog lån och nu förlorar sina hus. Det är kvinnor som står i ledning för rörelsen. I huvudstaden, Almaty, är kvinnor ute i protester nästan varje dag, för att få sina skulder avskrivna och få behålla sina hem.
De frågar sig varför de ska dras inför domstol för att betala eller förlora sina hem, när bankirerna har fått enorma gåvor från regeringen.
De som kämpar för sina hem i staden Shimkent berättar: ”Ett tag tog flera av våra kvinnor sina liv när de inte klarade sig längre. Sedan organiserade vi oss och började vinna segrar. Nu tar vi kämpar vi till slutet i varje fall och vi ger inte upp”.
Medlemmar i CWI Kazakstan berättar att sociala organisationer har blivit attraktionspoler för folk som vill ta strid mot regimen. Organisationer för familjer till döda gruvarbetare har en hög politisk profil och kontaktas av andra grupper som är ute i kamp för stöd.
Nyligen gick oljearbetarna, som arbetar för slavlöner, ut i en stor strejk. De hade en lång lista med krav och vann allt utom kravet på förstatli-gande av oljeindustrin. Några av kraven de drev igenom var höjda löner, utbetalning av innestående löner och att den korrupta fackledningen ska bytas ut.
Ilskan kokar också bland gruvarbetarna och diskussioner om att bil-da en oberoende fackförening pågår. Varje år dör hundratals gruvarbetare i Kazakstan och utländska profitörer tjänar grova pengar på att strunta i säkerhetsföreskrifterna. Flera genuina fackföreningar, som involverar bland andra sjukvårdsarbetare och lärare, börjar växa fram.
Alla demonstrationer och protester möts av hård repression, men ilskan över arresteringarna drar med fler i protester mot regimen.
– När vi har demonstrationer vet vi att några av oss kommer att bli arresterade så vi har möten innan varje aktion och bestämmer vilka som får ta på sig att organisera demonstrationen och bli arresterade den gången, berättar en av Sotsialisticheskoye Soprotivleniyes medlemmar.
CWI i Kazakhstan har tagit initiativ till att bilda organisationen Kazakstan 2012, som enar de olika proteströrelserna och organisationerna. Kazakstan 2012 är den största politiska rö- relsen i Kazakhstan och målet är att under valåret 2012 eller innan dess byta ut regeringen och hela systemet.
Sotsialisticheskoye Soprotivleni-
ye deltar i ledningen för Kazakstan 2012-rörelsen och siktar på att bygga ett socialistiskt arbetarparti. Rörelsen tar stora steg framåt och har nu åtminstone 10 000 medlemmar av de 40 000 som krävs för att registrera ett politiskt parti.
Det går knappast en dag utan att Kazakstan 2012 är involverad i någon protest, i något rättsfall eller i någon presskonferens.
Den nya rörelsen kan mycket väl sätta Nazarbayevs regim i gungning före år 2012. Det visar bland annat revolutionen i Kirgizistan tidigare i år, som skrämde slag på diktaturen i Kazakstan och som inspirerade ungdomar och arbetare.
Men innan en revolutionär rörelse avsätter diktaturen i Kazakhstan är kämparna i Kazakstan 2012, CWI:s medlemmar, strejkande arbetare och de som driver sociala rörelser i behov av internationell solidaritet för att stå emot repressionen och bekämpa arresteringar.
Karin Wallmark
